Välfärdsvinsterna sticker i ögonen

Välfärden är en fråga om resurser. Men också en fråga om hur resurserna används. Är privata aktieutdelningar verkligen rätt sätt att använda de resurserna?

Kommunals ordförande Annelie Nordström presenterade fackförbundets välfärdsstrategi i dag.

Under hösten har fackförbundet Kommunal ibland framstått som välfärdskapitalisternas största bundsförvant. Förbundet har gång på gång markerat mot idén att ett vinstförbud skulle lösa välfärdens problem.

Nu presenterar Kommunal sin "strategi för välfärdssektorn", och en del av välfärdsdirektörerna och deras lobbyister är antagligen en smula besvikna. Det handlar inte om någon lovsång till aktieutdelningar, riskkapital eller privatiseringar.

Kommunal beskriver marknadslösningar som ett politiskt trick för att undvika ansvar för välfärdens grundläggande förutsättning, tillräckliga resurser.

Upphandling och konkurrens har inte gjort verksamheten billigare, bättre eller effektivare. När resurserna ändå minskat har det gått ut över de gamla och sjuka.

Kommunal vill se en förändring i tre steg.

För det första bindande regler om bemanning, utbildning och arbetsvillkor i all skattefinansierad välfärdsverksamhet.

För det andra radikalt ökade resurser till vården och omsorgen, även om det skulle betyda högre skatter.

För det tredje ett större ansvar från politikerna. När det handlar om vård och omsorg räcker det inte att erbjuda valfrihet.

I grunden har Kommunal rätt. Bristerna i omsorgen om sjuka och gamla är en fråga om resurser, och med tuffare regler och mer ansvarstagande politiker skulle utrymmet för lycksökare minska.

Men aktieutdelningar eller spekulationsvinster saknar inte betydelse.

Ska högre skatter kunna motiveras behövs inte bara en trygg välfärd med hög kvalitet, utan också att varje skattekrona används rätt. Väldigt många har svårt att se att privata aktieutdelningar är rätt sätt att använda deras pengar.

Politiskt ansvar förutsätter dessutom möjligheter att styra. Frågan är om det går i en vardag styrd av upphandlingar och anbud?

Därför lär debatten om vinster i välfärden fortsätta, liksom diskussionen om hur vård och omsorg ska få tillräckliga resurser.

Följ ämnen i artikeln