Nu kan jobbet börja
Det blev högtidligt på ett lite tafatt sätt när talman Per Westerberg till sist lämnade det väntade beskedet, att Socialdemokraterna och Stefan Löfven får uppdraget att undersöka om det går att få stöd för en regering tillsammans med Miljöpartiet.
"Varsågod. Här är sonderingsuppdraget", sa talmannen och såg nästan lite besvärad ut, kanske för att han kände sig som den lojale partiarbetare han själv beskriver sig som.
Historiskt ögonblick
Ögonblicket har onekligen något historiskt över sig. Inte bara därför att Stefan Löfven skulle kunna bli den första statsminister Sverige haft som kommer raka vägen ur de fackliga leden, utan kanske framför allt därför att uppdraget markerar övergången till ett nytt politiskt landskap.
Både Löfven och Westerberg började med att tala om ett komplicerat läge. Det hade de egentligen inte behövt göra. Ända sedan förra valet har det stått klart att tiden då socialdemokratiska enpartiregeringar kan betraktas som normalt är passerad, och sedan i söndags är också idén om Alliansen som ett regeringsalternativ kasserad.
Undersöka landskapet
Löfven har nu officiellt uppdraget att undersöka möjligheterna i detta nya politiska landskap. Det är ett uppdrag som är förenat med massor av risker. En ny regering ska inte bara tolereras - det är så saken uttrycks - av riksdagen. Den ska dessutom klara av att ta itu med arbetslöshet, ökade klyftor och växande otrygghet. En ny regering måste klara av att utveckla välfärden och skapa förutsättningar för bättre skolresultat.
Och framför allt måste en ny regering undvika att främlingsfientligheten får växa till ett politiskt svar på landet problem.
Det är enorma utmaningar. Men nu kan jobbet börja på riktigt.
Löfvens kritiska höst - alla datum
Stefan Löfven har fått frågan av talmannen att bilda regering.
Nu väntar en kritisk höst för S-ledaren.
Aftonbladet har listat alla viktiga datum.
26 september
Löfven ska senast den 26 september kl 12:00 återrapportera sina sonderingar till talmannen.
29 september
Den nya riksdagen inkommer för upprop i kammaren. Val av talman och vice talmän.
30 september
Riksdagens högtidliga öppnande. Kungen håller anförande, men eftersom det varit maktskifte talar inte statsministern. Förslag på ny statsminister - om det finns något - presenteras och bordläggs en första gång.
1 oktober
Statsministeromröstningen kan bordläggas för andra gången.
2 oktober
Om allt har gått som det ska röstar riksdagens 349 ledamöter om förslaget till ny statsminister. Vid omröstningen krävs inte någon uttrycklig majoritet för talmannens förslag. I stället gäller regeln att om mer än hälften av riksdagens ledamöter, minst 175, röstat mot förslaget är det förkastat. Om riksdagen säger nej får talmannen börja om sonderandet.
Efter fyra misslyckade försök blir det nyval.
3 oktober
Regeringsförklaringen presenteras och nya ministrar anmälas inför riksdagen - men bara om en ny statsminister är vald.
15 november
Det absolut sista datumet när en budget ska presenteras, som riksdagen ska ta ställning till.
• Eftersom S och MP är mindre än Alliansen krävs att de förhandlar med V för att få deras stöd.
• Allianspartierna har varit tydliga med att de kommer lägga fram en gemensam budget som de röstar på.
• SD har sagt att partiet inte tänker rösta på sitt eget budgetförslag. Om det har fallit lägger de ned sina röster om det inte gjorts politiska eftergifter i de andra förslagen.
• Om regeringen inte får igenom budgeten hamnar regeringsfrågan åter hos talmannen. Nyval är en utväg.
December
Faran är inte över. Om oppositionspartierna väljer att bryta ur förslag ur budgeten kan de sänkas i efterhand.