Dags att syna Bäckströms kort

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-15

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den politiska grund som arbetsrätten vilar på är högst osäker

granska Mari-Ann Krantz, PTK, och Wanja Lundby-Wedin, LO, borde granska arbetsgivarnas kort. Urban Bäckström har gång på gång efterlyst antifacklig lagstiftning och tvivlar uppenbart på att de nya moderaterna ska leverera.

15 oktober 2007. Nyligen gick en inbjudan från arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv till privattjänstemannakartellen PTK och till LO.

Ämnet för samtalen skulle vara det största tänkbara, ett nytt huvudavtal. Arbetsgivarna vill ha ett Saltsjöbadsavtal för dagens arbetsmarknad.

Svenskt Näringsliv upprepade sina käpphästar. Begränsningar av den sällan utnyttjade konflikträtten, liksom en urholkning av anställningsskyddet.

Trots detta svarade de fackliga organisationerna positivt. I LO-borgen arbetas det just nu på en egen dagordning och i radions lördagsintervju talade PTK:s ordförande Mari-Ann Krantz entusiastiskt om de kommande samtalen.

Märklig diskussion

Diskussionen om en ny förhandlingsordning kan förefalla märklig.

Hundratals avtal har slutits i år, utan större konflikter. Knappast någon menar på allvar att kollektivavtalen hotar svensk ekonomin. Dessutom accepteras också borgerliga politiker numer att anställningsskyddet är rimligt.

Svensk arbetsmarknad fungerar.

Ändå går Svenskt Näringslivs inbjudan, och de fackliga organisationernas svar, att förstå. Den politiska grund arbetsrätten vilar på är nämligen osäker.

Centerstämman antog nyligen ett arbetsmarknadspolitiskt program utskrivet av Svenskt Näringsliv. På folkpartiets landsmöte avvisades samma krav först sedan partiledningen vädjat om lojalitet med löften från valet. Föreställningen lär upprepas på moderatstämman i nästa vecka.

Borgerliga gräsrötters entusiasm för kollektivavtal är tämligen sval. Det ger facken ett intresse att lyfta frågan av politikens bord.

Samtidigt har Littorin, Borg och Reinfeldt gjort direktörerna besvikna. Urban Bäckström, som gång på gång efterlyst antifacklig lagstiftning, tvivlar uppenbart på att de nya moderaterna ska leverera. Därav arbetsgivarnas intresse.

Ändå bli det svårt.

Svenskt Näringsliv har ofta stöttat företag som vägrat skriva avtal. Effektivare kan förtroendet knappast saboteras. Bäckström har demonstrerat att han mer tänker som en gammal moderat, än som en framåtsyftande företrädare för företagen.

Kräver respekt

Mari-Ann Krantz har försäkrat att arbetsgivarnas kort ska synas ordentligt, och det kommer att behövas. I lördagens intervju avfärdade hon också arbetsgivarnas beskrivning av obalansen på arbetsmarknaden.

Förhandlingsinitiativet syftar till ett bättre samförstånd. Ska det bli verklighet duger det inte att Svenskt Näringsliv bjuder med armbågen, i frustration över en regering som faktiskt håller sina vallöften.

Ett bättre förhandlingsklimat förutsätter respekt för motparten. För löntagarna är den respekten självklar. I en globaliserad ekonomi finns inget alternativ.

Frågan är om det också gäller arbetsgivarna.

Det är dags att syna de kort Bäckströms direktörer har på hand.

IP

Följ ämnen i artikeln