Jag vill be om ursäkt till dig, SR-reportern

Det blev fel

Publicerad 2022-12-22

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Reportern lämnade sitt jobb efter att det avslöjades att hon haft en relation med den islamist-anklagade Raad al-Duhan. Men relationen menar hon, var inte någon kärleksrelation som det kom att framställas.

Idag publicerar Aftonbladet Story podcasten ”Imamens son” om en Sveriges Radio-reporter som sade upp sig efter att ha granskat ett av de mer uppmärksammade rättsfallen på senare år.

SR-reportern är anonym i podden, men för första gången talar hon själv ut om vad som hände.

Under våren 2019 greps sex muslimska män i Sverige och anklagades för samröre med extrem islamism. Männen utvisades, men utvisningarna kunde inte verkställas. Mycket i historien är märkligt. Bevisen är hemliga och hela historien doftar av rättsosäkerhet. SR-reportern granskade detta i flera inslag.

Hemsidan Doku, som dokumenterar våldsbejakande islamism, publicerade i maj 2021 en granskning av SR-reportern och avslöjade att hon hade inlett en privat relation med sonen till en av de gripna, Raad al-Duhan. Även han var islamist-anklagad.

DN avslöjade två veckor senare att Raad al-Duhan fått parkeringsböter – mitt i natten – utanför journalistens hem i Stockholm. Det hände i mars 2020, medan granskningen i Sveriges Radio fortfarande pågick.

När Sveriges radio fick kännedom om relationen agerade man, enligt egen uppgift. I oktober 2020 slutade reportern på egen begäran.

Dokus avslöjande ett drygt halvår senare slog ner som en bomb och Sveriges Radio hamnade i en extremt svår situation. Redaktionen anklagades för mörkläggning eftersom de känt till relationen en längre tid utan att redovisa det för lyssnarna. Krav restes också på att reporterns granskningar skulle avpubliceras från SR:s hemsida.

I podcasten ”Imamens son” dementerar SR-reportern att hon och Raad al-Duhan skulle ha haft en kärleksrelation.

– Jag snappade inte upp den associationen när jag läste. Det kan ha varit för att jag var överväldigad i största allmänhet, eller att jag vet att vi inte har en kärleksrelation och därför inte tänkte i de banorna. Det var först när jag fick veta att en ledarskribent hade pratat om det som en romans, som att jag var en kär liten flicka, som jag fattade att det var den allmänna tolkningen, säger hon.

Den ledarskribenten, tror jag, var jag.

Det var nämligen så jag uppfattade Dokus berättelse, begreppet ”privat relation” och mycket annat av det som sades. Och det var vad jag utgick ifrån när jag debatterade frågan i ett inslag Studio Ett efteråt om hur det inträffade påverkade Sveriges radios trovärdighet.

Min avsikt i Studio Ett-debatten var att försvara SR-reporterns rapportering som jag uppfattade som viktig. Min motdebattör Petter Birgersson, politisk redaktör på liberala Ystads Allehanda, var tvärtom kritisk mot Sveriges Radio och publiceringarna.

Men även om min avsikt var god, så gjorde jag alltså bort mig och pratade om deras relation som romantisk. Därmed bidrog jag till att misstänkliggöra granskningen.

För detta vill jag be SR-reportern om ursäkt.

Dokus ursprungliga avslöjande är skrivet på ett sätt så att man som läsare kan få intryck av att detta handlar om något mer än det uppenbarligen gjorde. Det var möjligen avsiktligt. Det kom också att prägla mycket av den uppföljande rapporteringen. Och SR-reportern har tyvärr säkert rätt i att det blev den ”allmänna tolkningen”.

Men att jag ramlade i den fällan hade jag helst haft ogjort.

Jag förstår mycket väl hur drev på nätet fungerar och det var aldrig min avsikt att spä på eller medverka till misstänkliggörande av SR:s granskning eller mot reportern själv.

Tvärtom tycker jag granskningen var – och är – viktig eftersom den beskriver en typ av rättsröta som inte hör hemma i Sverige.

Jag är ledsen att det blev fel.

Förlåt.

Följ ämnen i artikeln