Vi väljer klokt som älgar
När löven är som rödast är älgen som skyggast.
I flera veckor har svampplockarna annonserat orostid i skogen och älgarna dragit sig allt djupare in i granriket. Utom hos oss. Häromkvällen när jag red ut i skymningen när jägarna packat ihop, då mötte jag dem. Tre ståtliga djur med vaksamt lyftade huvuden. En kung med krona och två mindre kor på ridstigen på väg mot hagarna och stallet.
Kanske är de ättlingar till den gamla älgkon Tilda (vi kallade henne så) som varje år fick två kalvar och varje år kom nerknallande med dem till skogen mellan stallet och granngården där jakt är förbjuden för hästars, hundars och folks skull. Där parkerade Tilda under några veckor medan jakten var som hetast. Sedan försvann hon in i vinterstillheten.
I måndags började årets jakt. Vi hörde skotten redan första dagen. Har ni fått något? frågade jag. Inte en enda. Här är tomt, sade jaktlaget en smula missmodiga redan i tisdags. Men i torsdags mötte jag tre älgar bara några hundra meter från det första jakttornet. De gick på rätt sida.
Det är inte bara människor som tvingas fly undan kulor och krig.
På något magnetiskt sätt landar alla samtal och tankar i dessa dagar i terrorspåret. Jag läser att amerikanarna och britterna nu är mest rädda för kemiska attacker. Gasmaskerna är slutsålda trots att experterna säger att de inte hjälper. När det väl hänt är det för sent att sätta på dem.
Det sägs också av experterna att 100 gram mjältbrandsbakterier som sprids ut vid optimala vindförhållanden kan döda från 130 000 till 3 miljoner människor i en stad som Washington eller London. 100 gram har samma effekt som en vätebomb – det är såna mjältbrandsbakterier som nu sprider skräck i USA.
Den mest kända terrorgrupp som hittills använt kemiska stridsmedel är sekten Aum Shinrikyo som släppte ut nervgasen sarin i Tokyos tunnelbana 1995. 12 personer dog och 5 000 skadades.
I Sverige har vi knappast talat om risker förknippade med biologiska stridsmedel förrän nu. Försvarsberedningen och regeringen har uppmärksammat dem – men inga satsningar har gjorts för att stärka skyddet mot B- och C- (biologiska och kemiska) stridsmedel.
I nr 6 ”Hotet från biologiska vapen” i Försvarsberedningens utmärkta skriftserie, läser jag: ”Allmänt kan sägas att det nuvarande skyddet baseras på de åtgärder och den beredskap som finns i samhället för att förhindra spridning av infektionssjukdomar.”
Det är Roger Roffey, en av våra främsta experter, överingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut som skriver detta.
Infektionssjukdomar?
Försvarsminister Björn von Sydow säger inte att vår beredskap är god, men väl: Vår beredskap är höjd. Då talar han om att vi håller koll på främmande plan och oannonserade inkräktare. Men B- och C-stridsmedel behöver inte flygas in. De tar ingen plats. Vilken koll har vi på dem?
Men är vi verkligen hotade?
Jag har svårt att känna mig hotad även om jag som alla inser att vår regerings ”oförblommerade och reservationslösa stöd” för USA innebär att vi, liksom alla som är med i den nya världsalliansen mot terrorism, ses som fiender till al-Qaida och i Usama bin Ladins Jihad. Där hjälper inte Sveriges neutralitetsdoktrin och alliansfrihet. Vi är inte neutrala i detta krig. Vi deltar i USA-alliansens terroristbekämpning, också aktivt med bland annat underrättelseverksamhet och signalspaning.
– Vi överger inte neutralitetspolitiken. Över min döda kropp! sade Thage G Peterson till mig när han var försvarsminister och Carl Bildt drev Natospåret. Centerledaren Olof Johansson sade samma sak. Jag minns att jag tänkte att så länge de sitter vid makten kommer neutralitetsdoktrinen att bestå.
1997 avgick Peterson och nu för regeringen ett utsiktslöst, semantiskt krig när utrikesminister Anna Lindh framhärdar i att vi fortfarande kan välja att vara neutrala.
Teoretiskt, ja. I praktiken, nej. Vårt EU-medlemskap ställer nya moraliska krav och innebär nya förpliktelser. Och statsminister Göran Persson har valt sida åt oss med helhjärtat stöd av centerns Maud Olofsson.
Men kloka som älgar blir vi nog inte medlemmar i försvarsalliansen Nato så länge Persson och Olofsson sitter vid makten.