Lyssna på Feldt - och fatta mod
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-27
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Löftena i regeringens valbudget börjar forma sig till en massiv satsning på ökad sysselsättning. Det är jättebra. Det är klokt och det är enda chansen för regeringen att återupprätta förtroendet hos väljarna för att socialdemokraterna är bäst på jobben.
Sysselsättningspaketet som ska ge 55000 arbetslösa jobb, praktik, lärlingsplatser och utbildning kommer visserligen ett par år för sent, men nu behövs snabba åtgärder och snabba resultat. Plusjobben och de andra åtgärderna är dock kortvariga insatser på ett till två år. Vad händer sedan? Det som saknas är långsiktiga åtgärder som kan ge fler jobb och ökade statsinkomster i framtiden. Ska vi klara att betala välfärden också om fem, tio år måste fler få arbete, vi måste få fler arbetade timmar och jobben i den privata sektorn måste bli många fler.
Regeringen berömmer sig av att Sverige har "urstarka finanser" men den styrkan ligger i överskottet i pensionssparandet. Själva statsfinanserna beräknas gå med underskott nästa år på 30 miljarder. Om sex, sju år börjar pensionsfonderna smälta samman när vi 40-talister i stora skaror går i pension. Då måste sparandet öka och överskottet finnas i den privata sektorn. Det är tjänste- och servicesektorn som måste växa - men det gör den inte. Förutsättningarna är för dåliga och priserna på tjänster för höga. Folk vill eller kan inte betala vad de kostar. Vad göra?
En som funderat länge på det problemet är förre finansministern Kjell-Olof Feldt.
- Jag förstår inte hur regeringen tänker, säger han när vi träffas på Studieförbundet näringsliv och samhälles konferens om skatter för tillväxt och sysselsättning. Man måste göra något NU för att få en långsiktigt ökad sysselsättning om vi ska klara den offentliga sektorn om tio år.
Feldt menar att det är nu, med ett överskott i pensionsfonderna, som det finns möjlighet att göra något och han vill se en stor sänkning av skatten på arbete, arbetsgivaravgifterna. Det kan få ner kostnaderna och priserna framför allt i tjänstesektorn. När jag undrar var vi ska ta pengarna tvekar han inte. Vi kan öka budgetunderskottet till 3 procent av BNP som EU tillåter. Det skulle ge ungefär 60-70 miljarder kronor och kan räcka till att sänka arbetsgivaravgifterna med uppåt 40-45 procent, resonerar han.
Kjell-Olof Feldt är finansministern som vågade de stora förändringarna: jättedevalveringen The Big Bang, århundradets skattereform med folkpartiet, avregleringen av finansmarknaderna. Det verkar som om han ville se mera mod också hos dagens regering.
En stor, långsiktig sänkning av arbetsgivaravgifterna skulle skapa förutsättningar för fler tjänstejobb. Det skulle bli som om hela momsen försvann. I industrin spelar det en ganska liten roll men i tjänstesektorn skulle det betyda mycket. Om inte lönerna fick dra iväg kan både den privata sektorn och kommunerna få många fler anställda utan ökad inflation. Priset på tjänsterna går ju ner.
Kanske är det Feldt som har pusselbiten till det som skulle kunna göra regeringen Perssons valbudget 2006 till den verkligt stora Big Bangen för sysselsättningen och välfärden.