Ambitionerna måste höjas
Stefan Löfvens första regeringsförklaring innehöll inga stora överraskaningar. Hur skulle den ha kunnat göra det efter den senaste veckans smatterband av utspel från regeringsförhandlarna?
Vi får en regering som vill ha en dialog med näringslivet, hålla fast vid blocköverskridande uppgörelser och som vill prata med alla om framtidens energipolitik.
Och – förstås – återupprätta a-kassan och sjukförsäkringen. Samt erkänna staten Palestina, införa 90-dagarsgaranti och införa en tredje pappamånad.
Har undvikit risker
Det är inte dåligt, inte alls. Men det är inte ambitioner som sätter hjärtan och drömmar i brand. Och det är inte den politik som socialdemokratiska och miljöpartistiska väljare röstat för.
Sverige behöver en regering med högre ambitioner, för skolan, järnvägarna, miljön och arbetslivet.
En del av förklaringen är det politiska kommentatorer brukar kalla triangulering. Efter en valrörelse där de nya regeringspartierna ängsligt undvikit varje risk som skulle kunna skrämma någon enda marginalväljare finns det knappast utrymme att måla upp visioner.
Bakbunden regering
Ändå finns det nog en ännu enklare förklaring till regeringsförklaringens brist på konkreta besked. Pengar.
Konjunkturinstitutet räknar med att det fattas 100 miljarder kronor bara för att hålla dagens kvalitet i välfärden. En regering som vill lösa framtidens utmaningar i skolan, vården och med arbetslösheten kommer att behöva mer.
Med sina kategoriska löften om att inte röra skatterna eller överskottsmålet har Stefan Löfven och Magdalena Andersson bakbundit både Socialdemokraterna och den nya regeringen. Och av det lilla handlingsutrymme som fanns kvar försvann mycket med de fortsatta subventionerna till restaurangbranschen.
Omprövning krävs
Efter åtta år med Reinfeldt och Borg finns det förväntningar om en ny kurs. En politik för mindre klyftor, renare miljö och en välfärd värd att lita på. Regeringen valdes för att alla barn ska ha rätt till en bra skola och för att alla sjuka och gamla skulle få en värdig omsorg.
Ska Löfven och hans regering kunna leva upp till dessa går det inte att undvika frågan om pengarna.
Det kräver omprövning. Av överskottsmålet. Av möjligheterna att lönefinansiera viktiga framtidsprojekt. Men kanske framför allt av synen på skatterna.