Kunskapsraset är Björklunds ansvar
”Det är inte invandringen som är förklaringen till att skolpolitiken inte fungerar”
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har upptäckt att segregationen i den svenska skolan är ett problem.
Björklund är den utbildningsminister som i modern tid suttit längst på sin post. Han har infört elitklasser. Elevernas val av språk i femte klass påverkar numera chanserna till högskolestudier. Gymnasieskolan har medvetet delats upp i låg- och högpresterande elever. Allt detta har bidragit till att öka klyftorna och segregationen.
Sämre resultat med Björklund
I går utlyste han, integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och förskoleminister Nyamko Sabuni (FP) en pressträff om skolsegregationen. När tre ministrar har pressträff väntar man sig vanligen något stort och genomgripande förslag. Så blev det inte.
Regeringens förslag är ändrade regler för skolstatistik samt ett antal utredningar.
Sedan Björklund tillträdde har resultaten i skolan försämrats, enligt de internationella jämförelser som görs. För varje år lämnar allt färre grundskolan med behörighet att läsa vidare på gymnasiet.
När Jan Björklund nu tar upp skolsegregationen är det för att svara på den kritiken. Det han försöker säga är att skolpolitiken misslyckats för att de barn som invandrat till Sverige inte når målen. Särskilt pekar han ut den grupp som kommit efter årskurs ett och alltså inte fullföljt hela skolgången här.
Gör bisak till huvudsak
Men av de 114 537 ungdomar som gick ut nian läsåret 2009/2010 tillhörde bara 5 760 den gruppen, enligt Skolverket. Björklund gör alltså bisak till huvudsak. Och tittar vi på meritvärdet generellt är sambandet starkare mellan barnens resultat och föräldrarnas utbildning än deras etnicitet.
Detta betyder inte att de problem Björklund pekar på inte finns. Men det är inte invandringen som är förklaringen till att skolpolitiken inte fungerar. Kunskapsraset är Björklunds fel.
Flera av de förslag som nu ska utredas kan vara intressanta. Ett sådant är möjligheten att förlänga skolplikten till 18 års ålder och att öka antalet lektioner för att nyanlända ska ha möjlighet att hinna ifatt. Liksom att titta på barns språkutveckling redan från förskolan.
Pratade inte pengar
Men, som Lärarnas riksförbund i går var snabba att påpeka, då behövs pengar. Och finansiering var inget Björklund ville prata om på pressträffen.
Den springande punkten är att Jan Björklund borde lägga symbolpolitik och allmänt tyckande på hyllan.
Forskningen, både i Sverige och utomlands, visar att en sammanhållen skola med blandade elevgrupper är bättre för alla elever. Detta går på tvärs mot hela Björklunds politik.
Och det är det som är själva problemet.