Inte så smart, Mona Sahlin
Hur tänker Mona Sahlin och hennes rådgivare? Efter Expressens avslöjande om att Sahlin festar med Micael Bindefeld och hans kändisvänner på lyxorten Deia på Mallorca i helgen kan man inte annat än undra.
Nej, det handlar inte om den gamla vanliga journalistiska moralismen eller drevmentaliteten där varje litet felsteg dras upp till krigsrubriker. Den är jag lika trött på som flertalet av väljarna.
Självklart ska Sahlin kunna gå på party och fira en väns 50-årsdag. Också en partiledare har ett privatliv, även om man kan undra om inte just gränsen mellan det offentliga och privata suddas ut i fallet kändisfest med Bindefeld.
Sahlin har inte heller missbrukat skattebetalarnas pengar eller gjort något brottsligt. Hon betalar resa och uppehälle själv.
Nej, min undran handlar om ledarskapet och det politiska omdömet. På söndag är det kyrkoval. Just i år har Socialdemokraterna lyft fram detta som ett angeläget val. Mona Sahlin själv har deklarerat att det är ”lika viktigt som de andra valen”. Fotfolket verkar ha lyssnat på henne.
Jag har blivit inbjuden till mängder med arbetarekommuner och S-föreningar för att tala kyrkoval denna höst. Mötena har varit välbesökta och engagemanget har varit ovanligt starkt. Framförallt vill S-medlemmarna slåss mot exkluderande krafter som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har på senare år försökt använda Svenska kyrkan som en plattform i planen att bli ett rumsrent parti. I år satsar de mer än någonsin på kyrkovalet – ett val som kan bli just den språngbräda till riksdagen som de så hett eftertraktar. Därför är det så viktigt att valdeltagandet blir högt bland S-väljarna.
Det kan också mobilisera partiarbetarna inför riksdagsvalet nästa år. Sommaren och höststarten har inneburit medvind för det rödgröna alternativet i svensk politik. Mona Sahlins tal, både i Almedalen och Sickla, vittnade om att hon och socialdemokratin äntligen verkade vara på gång. En rödgrön berättelse har börjat ta form.
Förtroendet för Sahlin som statsministerkandidat är dock fortfarande bekymmersamt lågt. Trovärdigheten växer inte ur kändisskapet utan handlar om hur hon agerar som politisk ledare.
I detta läge väljer Mona Sahlin att partaja med Bindefeld i stället för att valspurta med sitt parti.
Det är obegripligt.