I dag är Svantessons bästa dag på nya jobbet

Statliga stöd bör gå till varma klassrum – inte hemmaspa

Elisabeth Svantesson

Det här är Elisabeth Svantessons dag. Ulf Kristersson levde sin dröm när han fick nycklarna till Sagerska palatset. För en finansminister måste den första promenaden från departementet till riksdagen med sin egen budget ge samma känsla.

Svantesson skriver in sig i svensk politisk historia, bland namn som Gunnar Sträng, Göran Persson, Anders Borg och Magdalena Andersson.
De senaste dagarna har varit fyllda av de traditionella utspelen.

Lät som Morgan Johansson

Justitieminister Gunnar Strömmer lät ungefär som Morgan Johansson när han berättade att polis och rättsväsende får mer pengar.

Sverigedemokraten Oscar Sjöstedt fick prata om bensinskattesänkningen som i praktiken stannar vid 14 öre litern. Och Johan Pehrson kunde inte hålla sig utan stal helt fräckt utbildningsminister Mats Perssons nyhet om fler speciallärare.

Svantesson själv har varnat för en hård ekonomisk vinter. Som om någon svensk missat att kylan är på väg.

Elkonsumenter, bilägare och låntagare får ursäkta, men när Elisabeth Svantessons första budget ska utvärderas kommer allt att bero på en sak. Hur den kommunala välfärden klarade krisåret 2023.

Risk för kollaps

Aftonbladets ledarsida har varnat för att kommunernas dåliga ekonomi riskerar att skapa en kollaps i vård, skola och omsorg. De som skulle drabbas är sjuka i behov av vård, gamla som behöver omsorg och barn som inte får den utbildning de behöver.

I förra veckan gick kommunernas och regionernas samarbetsorganisation SKR ut och sa i princip samma sak.

Utan insatser i Svantessons budget blir kommunernas gemensamma underskott mellan 20 och 30 miljarder. Vart och ett av de kommande åren. Många kommuner och alla regioner kommer att tvingas till dramatiska nerskärningar för att undvika stora underskott.

Den enda som kan förändra det är Elisabeth Svantesson.

Stödet måste fortsätta

Från SKR kommer framför allt två krav. Statens bidrag måste ligga kvar på samma nivå som hittills. Staten behöver både behålla stödet till kommunerna och räkna upp det med inflationen.

Dessutom vill SKR att kommuner och regioner ska kunna få kompensation för elpriser på samma sätt som företag eller hushåll. Att ge statligt stöd till privata bubbelpoler men inte till uppvärmningen av barnens klassrum skulle vara orimligt.

Elisabeth Svantesson kan avstyra en kollaps i välfärden. Egentligen är det väl det som borde vara det fina med att vara finansminister.


Elisabeth Svantesson lägger fram sin första budget, och det ekonomiska läget är tufft för alla. Men frågan är om inte landets kommuner tillhör de som får det tuffast. Utan stöd från staten kommer det att bli nerdragningar i landets skolor, på äldreboenden och vårdhem.

Borde regeringen ge kommunerna mer stödd? Och vilka andra vägar finns för att rädda välfärden när ekonomin krisar?

I chatten diskuterar Ingvar Persson regeringens budget med läsarna.

Denna chatt är stängd.

  • 8 nov 2022

    Inget krismedvetande där, tycks det! Klimatkrisen är påhejad i budgeten men förtigs som hotande kris. Oerhört pinsamt!

    Gudrun Dahl
  • Ingvar Persson
    8 nov 2022

    Klockan är halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som skrivit och kan bara beklaga att det inte finns tid att publicera mer än en bråkdel av alla intressanta synpunkter och frågor.

    I dag ger jag sista ordet till Gudrun. Det här är viktigt.

  • Ingvar Persson
    8 nov 2022

    Hej igen Anna.

    "Blivit borgare". Det gjorde ont. Jag tycker absolut att man ska se upp med byråkrati. Däremot tror jag inte mycket på folk som påstår att det finns enkla sätt att spara massor av pengar utan att någon drabbas.

  • 8 nov 2022

    Ingvar! Du och andra journalister försvarar alltid besparingar på administration och byråkrati trots att de både är områden som vuxit enormt mycket i förhållande till välfärdens arbetare. Känns som journalister blivit borgare allihopa.

    Anna
  • Ingvar Persson
    8 nov 2022

    Hej Lelle.

    Som sagt, det finns en hel del att säga om den gångna mandatperioden, men det får bli en annan gång.