Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Soldater ska aldrig sikta mot sina egna

Ödesdigert att sätta in militär mot protesterna i USA

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hela världen demonstrerar nu i solidaritet med protesterna i USA – där Donald Trump vill sätta in militären. Bild från Amerikanska ambassaden, Köpenhamn.
Foto: IDA GULDBAEK ARENTSEN / TT
Hela världen demonstrerar nu i solidaritet med protesterna i USA – där Donald Trump vill sätta in militären. Bild från Amerikanska ambassaden, Köpenhamn.

USA brinner igen. Med en historia av slaveri samt segregerande och diskriminerande lagar handlar det om en ilska byggts upp länge.

Det som hände George Floyd, som med Minneapolis-polisens knä över halsen 16 gånger skrek "jag kan inte andas", hade kunnat hända vilken annan svart man som helst. Vardagsgatans mobilkameror gjorde hans död till en ny symbol för polisvåldet, och sparkade igång de landsomspännande protesterna.

Nu vill Donald Trump sätta in militären mot sin egen befolkning. Det var en usel idé när moderater och Sverigedemokraterna ville göra det samma i svenska förorter. I ett extremt polariserat och våldsbenäget USA kan det bli riktigt farligt.

Utbildade för strid

Militären är utbildad för strid och för att försvara en stat mot yttre hot. Polis är utbildad för att upprätthålla ordning och lagar. Att militären siktar mot sin egen befolkning kan få fruktansvärda konsekvenser. Det ser dessutom ut som att vissa polisstyrkor i landet inte ens försökt att deeskalera våldet.

Den amerikanska polisens brutalitet har byggts upp länge. Det går inte att prata om ett statligt våldsmonopol i USA likt den vi har i europeiska länder. De amerikanska vapenlagarna tillåter nästan vem som helst att äga skjutvapen, även högkalibriga sådana. Vissa delstater har dessutom mycket frikostiga lagar för när dessa vapen kan användas.

Kändast är Florida, där George Zimmermann friades efter att ha skjutit den obeväpnade Trayvon Martin 2012. En händelse som startade hela proteströrelsen under #BlackLivesMatter.

I brist på våldsmonopol ökar våldet

Att USA i praktiken saknar ett våldsmonopol har lett till en militarisering av amerikanska polisstyrkor. Polisens vapen blir grövre, på vissa håll används rena pansarvagnar, och våldet blir brutalare. Med fler vapen i samhället ökar dödligt våld mot såväl vanliga medborgare som mot polisen. Hotet är ständigt närvarande. Sådant är farligt för varje demokrati.

Men det militära våldet är trots det något helt annat. Det lär heller inte få protesterna att dö ut. Historiskt är det ytterst få gånger som amerikansk militär satts in mot folket. Senast skedde det 92, under kravallerna i Los Angeles, även dem utlösta av brutalt polisvåld. Före dess skedde det under upploppen och protesterna efter mordet på Dr Martin Luther King.

Militärt våld mot amerikanska medborgare följer en tydlig röd linje. Och inte heller denna gång kommer man kunna förtrycka bort förtrycket.

 
Chatta med Lotta Ilona Häyrynen om dagens huvudledare. Chatten öppnar klockan 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.

Laddar Live Upplevelse

LÄS VIDARE

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.