Svensk alliansfrihet kräver vapenexport

NYTT FÖRSLAG Här överlämnas KEX-utredningen till utrikesminister Margot Wallström av kommitténs ordförande Hans Wallmark (M). Utredningen föreslår nu ett demokratikriterium för svensk export av krigsmaterial.

27 JUNI 2015. KEX-utredningen

På väg till departementet möttes ledamöterna i utredningen med det lite obändiga namnet Krigsmaterielexportöversynskommittén i går av löpsedelsrubriker om ryska invasions-övningar mot Gotland. En händelse som ser ut som en tanke.

En fråga om säkerhet

Vapenexport är säkerhets-politik. Den är en massa andra saker också, som industripolitik, teknikutveckling och moral, men exporten av vapen är definitivt också en fråga om säkerhet. Och synen på säkerhetsläget i vår del av världen har förändrats. Därav löpsedlarna.

Industrin måste kunna exportera för att Sverige ska ha en produktion av vapen som kan säkra vår alliansfrihet och vår förmåga att försvara oss.

Utan den skulle vi vara i händerna på andra, i klartext Nato.

Utredningen, populärt förkortad KEX, föreslår nu ett demokratikriterium för svensk export av krigsmateriel. Ju sämre det står till med mänskliga rättigheter och demokrati desto svårare ska det vara. Länder med ”grava brister i den demokratiska statusen” ska inte alls få köpa svenska vapen.

Ett nytt samarbetsavtal med Saudiarabien skulle vara omöjligt.

Samtidigt konstaterar kommittén att frågan om export är en politisk helhetsbedömning. Ytterst vilar ansvaret för den bedömningen på regeringen som måste ha ett visst handlingsutrymme för att kunna göra sitt jobb.

Massiv riksdagsmajoritet

Så långt är betänkandet en rimlig avvägning. Det blir en skärpning och ett förtydligande, men det blir inget stopp som skulle kunna äventyra den svenska alliansfriheten och ge Natolobbyn nya argument.

Bakom förslaget står också en massiv riksdagsmajoritet. Det är bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som anmält avvikande mening.

Enkla grepp att ta av

Samtidigt är tillämpningen av varje regelverk till sist en fråga om hur det kontrolleras, och när det gäller krigsmaterial har det skett i största hemlighet. Nu talar kommittén om ökad öppenhet, men hur mycket är det värt?

Vill man verkligen ha öppenhet finns det några enkla grepp att ta. Häv tystnadsplikten för de politiker som granskar besluten och inför en generell regel om att lyfta hemligstämpeln efter till exempel tio år.

Vid det laget är säkerhetsintresset i allmänhet borta, men de personer som överträtt sina befogenheter kvar. Redan den insikten skulle betyda mycket när besluten fattas.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln