Ex–ministern borde rodna
En dålig vana bland politiker är att anklaga sina politiska motståndare för samhällets alla tillkortakommanden. Skolans förfall inleddes inte av Jan Björklund och hjärtlösheten i behandlingen av sjuka kom inte med Christina Husmark Pehrsson. Och kanske började inte ens Arbetsförmedlingens problem med Sven-Otto Littorin, men i just det fallet är det tveksamt.
Arbetsförmedlingen blev de borgerliga regeringarnas stora experimentverkstad. Det blev Arbetsförmedlingen som fick lansera jobbcoacher med
kristallterapi, healing och allt. Det var Arbetsförmedlingen som fick administrera FAS 3 och det var Arbetsförmedlingen som fick uppdraget att hantera utförsäkrade sjuka människor när de kastades ut från Försäkringskassan.
Detaljerat regelverk
Förmedlingen fick dessutom ansvaret för att bygga upp verksamheten med lotsar för nyanlända, ett system som hastigt fick stoppas efter misstankar om penningtvätt och stöd till terrorism.
Stolligheterna har dessutom krävt ett detaljerat regelverk som bakbundit arbetsförmedlare i försöken att använda resurserna effektivt. Bland annat detta kritiserades häromdagen av OECD som vill ha bort just det centralstyre som varit grundtemat i den borgerliga arbetsmarknadspolitiken.
Magstark politik
Till sist återstod bara för Elisabeth Svantesson - som slutligen fick överta kaoset - att anställa en socialdemokrat som chef och tillsätta en utredning om privatisering av arbetsförmedlingen.
Man kan tycka att borgerliga arbetsmarknadsministrar borde rodna en smula när Ylva Johansson nu lagt om kursen, men icke.
I stället tänker de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna i morgon ännu en gång kräva att regeringen återupptar den privatiseringsutredning som blev resultatet av deras fiasko.
Det är magstarkt, till och med för att vara politik.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.