Anders Borg borde lära av bilarbetarna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Människor tvingas slå vakt om det de har.

26 september 2007. I måndags lämnade över 70 000 amerikanska bilarbetare General Motors fabriker över hela Nordamerika. Förhandlingarna mellan bilarbetarnas fackförbund UAW och företaget hade brutit samman. Risken att konflikten växer också till de två andra amerikanska bilkoncernerna Ford och Chrysler är uppenbar.

Kanske borde den svenske finansministern Anders Borg som i förra veckan presenterade sin första riktigt egna budget stanna upp ett ögonblick och fundera över konflikten i den amerikanska bilindustrin. Den tycks nämligen ha något viktigt att lära ut om ekonomisk dynamik och stabila produktionsförhållanden.

Anständiga villkor

Bilindustrin i USA blöder, om detta är alla överens. Särskilt gäller det de traditionella amerikanska tillverkarna.

En del av förklaringen?–?men knappast hela?–?är höga arbetskraftskostnader. Amerikanska bilarbetare har sedan lång tid kämpat sig till anständiga sociala villkor i ett samhälle där det till stora delar saknas gemensamma trygghetssystem.

I en del av bilindustrin har de anställda haft sociala förmåner, för sig och för sina familjer. Kostnader som konkurrenter och arbetsgivare i andra branscher inte har.

Strandade förhandlingar

De förhandlingar som nu strandat handlar bland annat om att företagen vill köpa sig ur delar av sina sociala åtaganden. Hos underleverantörer till bilindustrin har det skett tidigare, med fackets goda minne.

Oenigheten handlar om vad det ska kosta företagen. Det är ett av skälen till att förhandlingarna nu strandat.

Ett annat är att bilarbetarfacket i utbyte mot sänkta arbetskraftskostnader vill ha garantier för fortsatta anställningar. Extra viktiga när också den sociala tryggheten följer med jobbet.

Företagen å sin sida är av naturliga skäl ovilliga att garantera något som helst för framtiden.

I förra veckans budget följde Anders Borg upp en av sina favoritidéer, ökad ”försäkringsmässighet” i arbetslöshetsförsäkringen. Högre arbetslöshet i en bransch ska också höja avgiften för dem som arbetar.

Borgs tanke är att detta ska hålla tillbaka kraven på löneökningar. Det ligger i linje med försämringarna av ersättningen till dem som förlorat jobbet, eller som drabbats av sjukdom. Syftet är inte bara att sätta press på sjuka och arbetslösa, utan kanske framför allt att hålla tillbaka kraven från dem som arbetar.

Motstånd mot förändring

Problemet?–?som det just nu visar sig i den amerikanska bilindustrin?–?är bara att minskad trygghet inte bara leder till sänkta krav utan också till ett motstånd mot förändring. I en tid när alla talar om dynamik tvingas människor slå vakt om det de har.

Dessvärre tycks den insikten inte ha plats i finansministerns modeller.

IP