Kvinnor förlorar när LO havererar
22 oktober 2015
Avtalsrörelsen
De flesta av förbundsombuden på LO:s representantskap i går hade förmodligen inte fått en skarpare tillrättavisning sedan de lämnade skolan. Men organisationens avtalssekreterare Torbjörn Johansson lät mer som en besviken förälder än som en rasande studierektor när han levererade avhyvlingen.
– Det här är inget annat än ett misslyckande. Och ett misslyckande ska kallas ett misslyckande, sa han när han berättade att LO-förbunden inte kommer att driva några gemensamma krav i nästa års avtalsrörelse.
– Det är dåligt gjort av oss, fyllde LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson i.
Tjänar 13 procent mindre
Varje förbund inom LO kommer att förhandla för sig. Det blir inga beslut om normerande avtal eller någon samordning av konfliktåtgärder. Men framför allt finns det inte några krav på särskilda satsningar för kvinnor eller lågavlönade som alla LO-förbund står bakom. Var och en får helt enkelt klara sig själv. Konflikten inom LO handlar om kvinnolönerna, precis som den gjort i alla de senaste avtalsrörelserna. Fackförbundet Kommunal fick stöd för sitt krav på en speciell satsning på undersköterskorna, men när LO-ledningen också precis som för tre år sedan föreslog en bred låglönesatsning för alla med månadslöner under 25 000 kronor blev det stopp. Några förbund, för många enligt Torbjörn Johansson, sa helt enkelt nej. Det är inte svårt att gissa att fackförbunden i industrin tillhörde de motsträviga. Satsningar på kvinnoyrken och låglönesatsningar innebär att industriarbetarna måste acceptera att deras löner stiger lite mindre än andras.
Det borde inte vara så svårt. Det handlar i många fall om samma familjer. Och, som Karl-Petter Thorwaldsson slog fast i går, vi kan faktiskt inte leva med orättvisan att kvinnor i genomsnitt tjänar drygt 13 procent mindre än männen och ofta tvingas arbeta deltid. Ändå, det gick alltså inte att komma överens ens inom LO.
Ovanligt stökigt
Resultatet kan bli en ovanligt stökig avtalsrörelse, med ovanligt många varsel om konflikter och ett ovanligt högt tonläge. Det finns ju ingen LO-styrelse som håller någon tillbaka. Däremot blir nog effekten av LO:s misslyckande inte att samordningen av svensk arbetsmarknad upphör. Tvärt om. Direktörerna i Svenskt Näringsliv är efter hårda diskussioner mer eniga än på länge och utan arbetsgivare blir det inga avtal.
Nu blir det Svenskt Näringsliv som tillsammans med Medlingsinstitutet kommer att stå för samordningen.
Ordningen upprätthålls, men det lär bli glest mellan satsningarna på lågavlönade eller felavlönade kvinnor.
Det är den verkliga tragiken.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.