Våldtäkt som vapen i det glömda Kongo
Du har antagligen inte hört så mycket om det. Men det är den dödligaste konflikten sedan andra världskriget. Fler människor har dött här än i Irak, Afghanistan och Darfur tillsammans. Framför allt är det ett krig mot kvinnor. Därav tystnaden. Antagligen. Eller så beror det på mobiltelefonerna.
I Demokratiska Republiken Kongo beräknas fyra miljoner människor ha mist livet sedan 1998. Soldaterna letar inte efter militära mål utan efter gruvor. Varje dag smugglas råvaror ut ur landet, Coltan-smugglingen är ökänd: en malm som behövs för mobiltelefoner, bärbara datorer och Play Stations. Soldater blir rika, människor drivs på flykt, samhället slits isär. Var tredje kvinna – en del inte äldre än tre, andra så gamla som sjuttiofem – har våldtagits. Våldet mot kvinnor är så brutalt att man slutat prata om våldtäkt. Vaginal destruktion heter det.
Knivar, trästycken och gevärsskott i underlivet. Fullgångna foster plockas ut och lämnas att dö. Vävnaderna mellan vaginans väggar och urinblåsan går sönder. Det uppkommer ett hål där det inte ska finnas ett hål. Urin och avföring läcker okontrollerat ut. I sömnen. Medan hon går. Hon stinker fruktansvärt, blir lämnad ensam. Lyckas hon ta sig till sjukhus får hon sitta på pappskivor.
Här vid frontlinjen för den sexuella terrorismen befinner sig Dr Dennis Mukwege. Han är gynekolog. På Panzisjukhuset i Bakavu hjälper man våldtagna kvinnor och genomför de nödvändiga operationerna. Dr Mukwege är årets Palmepristagare och har nyligen även tilldelats FN:s stora pris för mänskliga rättigheter.
Från de systematiska våldtäkterna i Bosnien till de 200 000 kvinnor som våldtogs när Bangladesh blev självständigt 1971 och övergreppen under 1937 års japanska ockupation av Nanking. Våldtäkt är inte en biprodukt av krig. Våldtäkt är ett systematiskt vapen i krig. Internationella domstolar har tagit sig an några fall, men i princip passerar våldtäkt ostraffat.
Vid fredsamtalen i Kongo för drygt ett år sedan fanns inga kvinnor med vid förhandlingsbordet. De systematiska våldtäkterna sågs inte som en prioriterad säkerhetsfråga. Vilket förstås bidrog till att de inte heller upphörde. Ordet ”kvinnor” nämns vid ett tillfälle i dokumentet. Om våldtäkt skrivs inget.
I somras antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820 som framhåller att sexualiserat våld i konflikter kan utgöra krigsförbrytelse, brott mot mänskligheten och folkmord och man erkänner därmed att sexualiserat våld är ett säkerhetshot. Den kopplingen har inte gjorts tidigare på samma sätt.
I Kosovo definierades alla former av etniskt präglat våld som särskilt allvarligt, däremot inte könsbaserat våld.
Operationen i Kongo är den största fredsbevarande operation som FN har. EU har velat förstärka mandatet och FN svarat att man först och främst behöver resurser att genomföra det mandat man redan har. Soldaterna är otränade, har för dålig utrustning och är för få.
Världen måste börja agera. Det går inte att gömma sig i en fortsatt öronbedövande tystnad om vad de som varit där kallar helvetet på jorden.
Kvinnor är också människor.