Säg nej till ännu ett blodigt krig

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-11-13

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En gång för mycket Kriget Irak resulterade aldrig i någon demokrati som USA utlovade. Låt inte samma sak hända i Iran.

12 november 2007. Det har gått mer än fyra år sedan USA invaderade och ockuperade Irak. Det har varit fyra år av tilltagande våld och blodiga massakrer. Bushs påstående att invasionen skulle bli en startpunkt för en demokratisering av Mellanöstern har gång på gång underkänts av verkligheten.

Ändå argumenterar delar av Bush-administrationen för ett nytt krig, den här gången mot Iran. Motiven för krig är närmast identiska med de som användes mot Irak. Först anklagelser om massförstörelsevapen, sedan påståenden om att regimen stöder terrorism i andra länder.

Vapenskrammel hörs tydligt

Officiellt uppger Vita huset att diplomatin fortfarande är den väg man föredrar, men i bakgrunden skramlar vapnen. Vice president Cheney verkar vara den som allra mest intensivt förespråkar ett väpnat anfall, för att hinna bomba före presidentvalet om ett år.

Det finns inga enkla lösningar på konflikten med Iran. Landet har rätt att utveckla egen kärnkraft, men enligt icke-spridningsavtalet inte rätt att skaffa kärnvapen. Iran är ett mer pluralistiskt land än många andra i regionen, men mullornas styre hindrar demokrati.

En sak är dock säker: ett väpnat anfall mot Iran är det sämsta tänkbara alternativet.

Totalt kaos

För det första skulle det skapa ännu större kaos. Ett Iran under attack skulle öka sitt stöd till militanta shia-grupper i regionen.

För det andra skulle ett anfall förstärka bilden i Mellanöstern, att det pågår ett krig mot islam. De fundamentalistiska krafterna i Iran skulle stärkas. Den konservative presidenten Ahmadinejad är kritiserad internt. Starka krafter, ledda av den något mer pragmatiske Rafsanjani, hävdar att presidentens hårda linje leder dem mot avgrundens brant. Ett anfall skulle få många att sluta upp bakom Ahmadinejad.

För det tredje skulle ett bombanfall inte långsiktigt hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Det skulle möjligen bromsa upp processen.

Den svenska regeringens hållning i frågan verkar inte alldeles klar. Utrikesminister Carl Bildt har mest ägnat sig åt att recensera utvecklingen, och sagt att ett krig inte är troligt just nu. Regeringen måste ta avstånd från hotet om krig. Även socialdemokratin måste tydligt markera att det bara är dialog som kan lösa Irankrisen.

Inom EU-kretsen bör man verka för att EU bildar en gemensam front för en diplomatisk lösning. Iran måste ha någon att prata med i ett läge där relationen till USA låst sig. Att nu införa isolerade EU-sanktioner mot Iran är inte någon framkomlig väg.

FN måste kanske agera

Om några veckor lägger Internationella atomenergiorganet

IAEA:s chef Mohamed ElBaradei fram sin rapport om Iran. Det är möjligt att FN då måste besluta om ytterligare sanktioner. Det avgörande är att FN lyssnar på ElBaradei. En utveckling som inför Irakkriget, där USA körde över både FN och IAEA, vore en katastrof.

JB

Följ ämnen i artikeln