Modigt avgångskrav mot Björklund
I dag, på Expressen debatt, kräver Liberala ungdomsförbundet med ordförande Adam Cwejman i spetsen att Jan Björklund ersätts med Birgitta Ohlsson som partiledare. Cwejman har sedan på twitter försökt vrida det till att detta inte ska ses som ett avgångskrav. Han vill bara lyfta frågan, lite sådär i förbifarten.
Situationen påminner om när Jonas Sjöstedt förra Almedalen "lyfte frågan" att han själv kunde tänka sig bli partiledare för Vänsterpartiet. Inte för att han krävde Lars Ohlys avgång, nejdå, men ändå...
Det är modigt av Liberala ungdomsförbundet att kräva Jan Björklunds avgång just på Folkpartiets dag i Almedalen. Dessutom har de faktiskt rätt i sak. Folkpartiet behöver räddas och Birgitta Ohlsson skulle innebära ett tydligt uppbrott från den kravliberalism Björklund står för.
Jan Björklund har som få andra politiker haft förmågan att få den politiska debatten dit han vill. Men när politiken sedan prövats mot verkligheten har den visat sig inte fungera. Den nya svenska skolan levererar sjunkande resultat, sämre kunskaper och färre behöriga elever än den gamla. Den nya lärarutbildningen har allvarliga problem och lärarlegetimationerna är skjutna på framtiden. Samtidigt har Björklund ägnat sig åt att diskutera om man får ha keps i klassrummet.
En ny, mer socialliberal inrikting på Folkpartiet kan innebära en förändring av den borgerliga blockpolitiken. Det är bara tio år sedan, för övrigt också i Almedalen som Folkpartiet och Centerpartiet kallade sig "borgerlig vänster".
Det är inte självklart att tyngdpunkten hos borgerligheten måste ligga hos Moderaterna, det parti som ligger längst åt höger. Det är heller inte självklart att Alliansen som politiskt projekt överlever en valförlust 2014.
Ett förnyat Folkparti kan innebära en renässans för mitten i svensk politik. Det öppnar många nya möjligheter.