Hjältemodet skorrar falskt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Volvochefernas bonusar är stötande, säger statsminister Reinfeldt.

Näringslivet reducerar sig själv till ett särintresse för mycket rika personer, menar finansminister Borg.

Var finns det progressiva näringslivet? undrar partisekreterare Schlingmann.

Moderaterna noterar toppsiffror i opinionsmätningarna och dess företrädare spelar rollen som ett slags folkets hjältar mot kapitalismens girigbukar.

Det är skickligt. Så kan kritiken mot kvartalskapitalismens härjningar reduceras till en moralfråga.

Missförstå mig inte. All kritik mot de ansvarslösa direktörerna som ställer krav på att arbetarna ska sänka sina löner samtidigt som de ger sig själva miljonbelopp i löneökningar är rättmätig.

Bonuskulturen är direkt osund. Girigheten skadar förtroendet för bankväsende, pensionsbolag och näringsliv.

Men högerns moraliska upprördhet är inte i paritet med dess handlingskraft för att värna arbete och välfärd. Tonläget är högt, men den politiska aktiviteten är låg.

I fredagens riksdagsdebatt hävdade finansminister Borg att arbetslösheten visserligen skulle sjunka med oppositionens politik men att det skulle kosta alldeles för mycket och hota landets finanser.

Det känns igen från förr. ”Har vi råd att arbeta?”, frågade Ernst Wigforss retoriskt under 1930-talets massarbetslöshet.

Det som Anders Borg kallar ”lättvindigt” och ”ekonomiskt slöseri” betraktas av ledande ekonomer som nödvändig ekonomisk politik.

Regeringens egen finanspolitiske rådgivare Lars Calmfors har vid ett flertal tillfällen under senare tid efterlyst att regeringen agerar kraftfullare inte minst på arbetsmarknadspolitikens område. Calmfors menar att regeringen alldeles för drastiskt har dragit ned på arbetsmarknadsutbildningarna.

Regeringen har också väntat för länge med stimulansåtgärder som kan lindra den ekonomiska krisen. Extra pengar till kommuner och landsting skulle ha gjort stor nytta, sa Calmfors till radio-Ekot i fredags.

”Världsekonomin har gått in i en mycket lång, mörk och kall vinter”, sa Anders Borg i riksdagen och lät återigen som om han arbetade på SMHI.

Vädermetaforerna har hittills varit en smart undanmanöver. Sverige är drabbat av ett oväder som just nu drar över världen.

Det finns inget att göra. Vi ska sitta still i båten tills stormen lagt sig, är regeringens budskap.

Men när varslen läggs och snart var fjärde industriarbetare kan vara arbetslös, när en halv miljon människor står utanför a-kassan, socialbidragen ökar och kommunerna inte har råd med vården, skolan och omsorgen går det inte längre att skylla på vädergudarna.

Den allvarliga situationen beror på politik, inte på klimatförändringar. Att inte vilja stimulera ekonomin och investera i jobb och välfärd är ett politiskt val, ingen naturlag.

”Vi kan inte sprätta iväg pengar nu och tro att solen börjar skina igen till hösten”, sa Anders Borg i Ekots lördagsintervju.

Vädermannen Borg har minsann redan sprätt ut pengar. Han drar ut i strid mot bonusdirektörerna samtidigt som han kraftigt sänker skatterna för samma direktörer.

Regeringen Reinfeldt visade handlingskraft när den tillsattes och genomförde drastiska försämringar av trygghetssystemen och arbetsmarknadsåtgärderna.

Nu kommenterar den vädret.

Enligt SMHI är våren snart här.

I Reinfeldt?&?Borgs Sverige blåser dock allt kallare vindar.