Ett nyval är inte på låtsas längre
”Det är bättre att denna regering faller än att regeringsmakten lämnas att förfalla.” Sa socialdemokratiske statsministern Rickard Sandler vid regeringskrisen 1925. Sen tog han sin hatt och avgick.
En statsman skiljer sig från en politiker genom att sätta landets intressen framför sina egna och sitt partis. Som Carl Bildt. Fast tvärtom.
Fredrik Reinfeldt är ingen statsman. Efter valet satt han kvar. I svag minoritetsregering beroende av Sverigedemokraterna.
Hittills har det fungerat. Sverigedemokraterna har 9 av 10 gånger röstat med regeringen.
Men nu händer det alla visste. Sverigedemokraterna vill ha något tillbaka.
Borgerligheten har haft svårt med gränsdragningen förut. Folkpartiet har fiskat bland Sverigedemokraternas väljare både en och två gånger. Med språktest och burkaförbud. Moderaterna har pratat om ”svenskkontrakt” för utlänningar. Unghögern försöker nu ta över sverigedemokratiska paradgrenar, som att förklara mångkulturen död eller prata om assimilation av invandrare. De beskriver gärna Sverigedemokraterna som ett vanligt parti vilket öppnar dörren för samarbete.
Varken språktest, svenskkontrakt eller assimilation är i sig själva främslingsfientliga förslag. Men de är en diskret blinkning till opinioner och strömningar som är det.
Ibland kallas detta ”hundvisslepolitik”. En hundvissla fungerar genom att människor inte hör den. Ljudet har en frekvens vi inte uppfattar. Men hundar hör, visslan är speciellt utformad för deras hörsel.
På samma sätt kan man vissla med språktest eller ”assimilation” utan att stämplas som främlingsfientlig. Men ändå vinna väljare som vill höra just detta. Som folkpartiets valframgång med språktestet 2002.
Problemet för borgerligheten är att storstädernas medelklass, den för tillfället mäktigaste politiska kraften i Sverige, har samma varma förhållande till Sverigedemokraterna som till en död råtta katten lagt på villatrappan.
Kanske trodde borgerligheten det skulle räcka med att vissla. Men nu vill Sverigedemokraterna ha mer. Väljarna verkar dessutom föredra orginalet framför kopian.
Fredrik Reinfeldt hade kunnat undvika situationen genom att avgå när hans regering förlorade majoriteten i riksdagen vid valet i höstas. Det hade öppnat för någon form av blocköverskridande majoritetsregering.
Men han klamrade sig fast i hopp om Sverigedemokraternas stöd. Nu skördar han resultatet och har förlorat snart 20 ärenden i riksdagen.
Väljer Sverigedemokraterna i höst att rösta med oppositionen mot det femte jobbskatteavdraget, faller regeringens ekonomiska politik och jobbpolitik.
Då är nyval inte på låtsas längre.
Och ansvaret för det ligger hos Fredrik Reinfeldt.