Brasilien agerar som en polisstat
År 1656 författade en portugisisk präst boken ”Konsten att sno” där han i 70 kapitel varnade kungen för korruptionen i den dåvarande kolonin Brasilien. Det kan man läsa om på Utrikespolitiska institutets blogg.
Drygt 350 år senare är missnöjet med den djupt rotade korruptionen en av drivkrafterna för de massiva protester som just nu skakar Brasilien.
Det började för två veckor sedan med ilska över höjda priser i kollektivtrafiken men har utvecklats till en mer allmän proteströrelse. I förrgår belägrades kongressen i huvudstaden Brasilia.
Nästa år står Brasilien värd för VM i fotboll, 2016 för sommarolympiaden i Rio de Janeiro. Kostnaden beräknas till motsvarande 100 miljarder kronor. Först lovade regeringen att detta skulle finansieras privat men i själva verket har 90 procent betalats av det offentliga. Pengar många tycker borde ha gått till sjukvård, skolor och infrastruktur.
Den socialdemokratiska regeringen sedan 2003, först under president Lula da Silva, sedan under efterträdaren Dilma Rousseff, har lyft miljoner ur fattigdom och Brasilien blev ett föredöme för många utvecklingsländer. Den ekonomiska utvecklingen har varit stark och landet har klivit fram som en allt viktigare spelare i världspolitiken.
Men regeringen har inte lyckats utrota korruptionen, utbildningsväsende och infrastruktur är eftersatt och till stor del berodde den ekonomiska tillväxten på höga råvarupriser. När nu priserna gått ner har ekonomin försämrats.
Brasilien har varit en demokrati sedan 1985. Men polisens metoder präglas av övervåld och hänsynslöshet, gummikulor har använts, journalister har angripits, möjligen avsiktligt.
Det vi ser nu är inte demokratins reflexer, utan polisstatens.