Freden hotas inte av Wallströms ord

I fredags uppträdde utrikesminister ­Margot Wallstöm i riksdagen. Hon var där för att besvara frågor om de senaste månadernas stegrande våld i Israel och Palestina, och särskilt de knivattacker som under oktober och november dödade 21 israeler. Wallströms svar har upprört den israeliska premiärministern Benjamin Netan­yahu, och inte bara honom. Också Jan Björklund är arg och vill att utrikesministern förklarar sig.

Stefan Löfven bidrog inte till att ­dämpa känslorna när han i går först inte ville kalla knivattackerna terrorism, men ­sedan ändrade sig.

Wallström fördömer våldet

För den som kontrollerar vad utrikesministern faktiskt sa råder det inte ­någon tvekan om hur Sverige ser på mord och terrorism. Wallström tar avstånd från, fördömer och förkastar våldet i varje ­inlägg. Gång på gång slår hon fast att ­Israel har rätt att försvara sig. Det är inte det bråket gäller. Det israeliska regeringsraseriet, påhejat av Netan­yahus svenska fanklubb, handlar om ­något annat. Margot Wallstöm talade nämligen också om palestiniernas rätt till en stat. Hon sa dessutom att en rättsstat måste reagera proportionellt och att ­ingen har rätt att använda utomrättsliga avrättningar. Ordvalet kan diskuteras. Amnesty ­menar att det finns exempel som i vart fall liknar utomrättsliga avrättningar, som när en ung man sköts till döds i en sjuksal eller när israeliska kulor dödade en 72-årig dam.

Noggrann med val av ord

Ändå skulle utrikesministern kanske ha avhållit sig från att använda begreppet, och statsministern ska definitivt ­vara noggrann med orden när han talar om terrorism. Konflikten mellan Israel och Palestina handlar dock inte om ord. Den handlar om en ockupation och om en möjlig fred byggd på två stater som nu bit för bit ­försvinner i våld, desperation och nya ­bosättningar. Något som Wallströms amerikanske kollega John Kerry varnade för så sent som i helgen.

Men det vill som sagt varken Netan­yahu eller hans svenska hejarklack prata om.

Följ ämnen
Israel