Tuff tid väntar efterträdaren
17 april 2008. Nyliberalismens drottning lämnar sin tron. Beskedet kom hastigt: moderaten Kristina Axén Olin lämnar posten som finansborgarråd i Stockholm med omedelbar verkan.
Skälen tycks vara privata. ”...priset för mitt uppdrag är för högt. Just nu är detta det rätta för mig och min familj. Nu får jag den tid för oss som vi så väl behöver”, skriver Axén Olin i ett pressmeddelande.
Oppositionens kommentarer är milda. ”Jag har stor respekt för att hon väljer att fokusera på sig själv och sin familj”, säger oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (s).
”För mycket jobb, för lite sömn”
Axén Olin har haft personliga problem. I januari 2007 berättade hon att det hade blivit ”för mycket jobb, för lite sömn, för lite mat, för mycket huvudvärkstabletter och alkohol”.
Hon gläntade på dörren till ett föga jämställt familjeliv: ”Vi har en väldigt traditionell arbetsfördelning hemma.”
Sedan dess har Kristina Axén Olin skilt sig. I november 2007 sjukskrev hon sig en månad för att få behandling för sina alkoholproblem.
Skälen till Axén Olins avgång är privata. Ändå reser avgången frågor om politikers arbetssituation och kvinnors dubbelarbete. Att på samma gång sköta hemmet och huvudstadens politik kan inte ha varit lätt.
Axén Olin har öppenhjärtigt berättat om sina personliga problem. Då har hon visat en ödmjukhet som inte gått att spåra i hennes politiska gärning.
Välfärden får stryka på foten
Det nyliberala systemskiftet i Stockholm är till stora delar hennes verk. Välfärden, jämlikheten och solidariteten har fått stryka på foten när Axén Olin sänkt skatterna och privatiserat. Hon har bland annat gjort sig känd för att vilja ha hårdare tag mot tiggare i tunnelbanan.
Vem som efterträder Axén Olin är långt ifrån klart. Chris Heister har redan avgått för att bli landshövding. Mikael Söderlund ska avgå för att jobba i näringslivet och få mer tid till familjen.
Den Stockholmsmoderat som väljs att axla Axén Olins mantel får det tufft.