Nej till Nato

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ett svenskt deltagande knyter oss närmare till Washingtons aggressiva utrikespolitik

19 NOVEMBER 2007. Sveriges säkerhetspolitiska läge förändras. Några faktorer kan bli särskilt viktiga de närmaste åren.

Nato växer och ser över sitt strategiska koncept. Militäralliansen försöker skapa en snabbinsatsstyrka, där regeringen gärna ser att Sverige är med.

Relationen mellan EU och Nato förändras. Frankrike har i många år dragit en skarp linje mellan de bägge organisationerna. Nu kan Paris vara på väg att byta inställning. President Sarkozy sa nyligen att Frankrike kan vara med i Natos militära ledning, som landet lämnade under Charles de Gaulles tid.

Motangrepp i Europa

En tredje faktor är risken att Sverige dras in i internationella konflikter även om vi till en början inte deltar. Ett amerikanskt angrepp mot Iran med tyst eller öppet stöd från några EU-länder kan leda till motangrepp mot Europa. Även om de inte i första hand riktas mot Sverige så innebär den nya EU-grundlagen en starkare förpliktelse att hålla ihop mot sådana attacker.

In i alliansens famn

Utvecklingen i Ryssland är ännu en av många säkerhetspolitiska utmaningar.

Nato-vännerna framställer gärna denna typ av förändringar som naturkrafter vi inte kan motstå. Deras svar är att krypa in i alliansens famn.

En sådan politik ökar riskerna i stället för att minska dem. Argumenten mot ett Nato-medlemskap håller fortfarande.

Vår handlingsfrihet är större när vi inte är bundna av militära löften till USA. Vi kan spela en aktiv roll för kärnvapennedrustningen. Alliansfriheten ger oss trovärdighet i internationella förhandlingar och minskar spänningarna i norra Europa, viktigt inte minst inför den tilltagande maktkampen i Arktis.

Socialdemokratin behöver däremot utveckla sin säkerhetspolitiska analys.

Vill partiet ha ett EU som på FN:s uppdrag kan utföra militära insatser, även utan USA? I så fall behöver EU resurser för självständig planering.

USA dominerar Nato och kommer att ha stort inflytande över när alliansens snabb­insatsstyrka ska sättas in. Ett svenskt deltagande knyter oss närmare till Washingtons aggressiva utrikespolitik. Det räcker inte med fromma förhoppningar att nästa president kommer att föra en bättre politik. När säger Mona Sahlin nej till Natos snabbinsatsstyrka?

Sahlin behöver svara

Försvarsindustrin och Pentagon trycker på för ett europeiskt missilförsvar vid sidan av internationella avtal. Konflikten med Iran används som argument.

Det är farligt att inte kritisera uppbyggnaden av ett europeiskt missilförsvar tillräckligt hårt och sedan stå inför ett fullbordat faktum om andra länder angriper Iran i tron att raketskölden skyddar dem. När blir den svenska socialdemokratin lika tydlig som den tyska i kritiken av missilförsvaret?

Det är några av de frågor som oppositionsledaren behöver besvara.

ME