Jobben finns men politiken dröjer

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2015-08-31

helskärm

31 AUGUSTI 2015. Arbetskraft

Terminen har börjat, men fortfarande kämpar rektorer över hela landet med att besätta ­lediga lärartjänster. Fler söker till lärarutbildningen, men skolorna kommer att ha svårt att ­rekrytera länge än.

Bristen på förskollärare kommer att bestå tills dagens förskolebarn själva är föräldrar. Försvaret lyckas inte rekrytera tillräckligt många befälsaspir­anter och bristen på läkare och sjuksköterskor har gått från en sommarskandal till ett permanent tillstånd.

Misslyckas rekrytera

Till det kommer ett ständigt underskott på tekniker, ingenjörer och IT-specialister. Enligt Svenskt Näringsliv misslyckas företagen med nästan vart ­femte försök att rekrytera personal.

Och allt detta när mer än 400 000 letar efter ett jobb.

Massarbetslöshet och brist på arbetskraft samtidigt. De ­arbetslösa kan helt enkelt inte ta de jobb som finns.

“Missmatch” som Tommy Waidelich skulle ha sagt.

Politikerna har det svårt

Förenklat kan vi säga att svenska politiker har två svar på problemet. De borgerliga ville anpassa jobben till de arbets­lösa. Rut-, rot- och ungdoms­rabatter skulle skapa fler okvalificerade jobb för okvalificerad arbetskraft.

Regeringens lösning är att ­anpassa de arbetslösa till jobben. Gymnasieutbildning för alla, aktiv arbetsmarknads­politik och fler platser på högskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor. Ungefär så lät det när Magdalena Andersson i förra veckan beskrev det kommande kunskapslyftet.

En mer progressiv politik, men fyller den hålen bakom ­katedrar, på vårdavdelningar ­eller vid industrins ritbord?

Det är ju inte säkert att precis de personer som i dag är arbetslösa kan lösa rekryterings­problemen för näringsliv eller offentlig sektor.

En del av lösningen finns hos människor som har ett jobb, men som ­skulle gå vidare om de bara fick chansen. Och på kuppen skulle deras tidigare jobb bli ledigt.

Precis som bland annat TCO påpekat borde det påverka ­politiken.

Kunskapslyft

I regeringen har Aida Had­zialic titeln kunskapslyfts­minister. Det förpliktigar, för det kunskapslyft som Sverige skulle behöva kan inte stanna vid ambitionen att ge unga

en gymnasieutbildning eller ­arbets­lösa en ny yrkesutbildning. Ett kunskapslyft 2015 ­måste handla om att skapa förutsättningar för livslångt lär­ande, och det är något mycket större.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.