Darfur kan stå inför en ny kris
För knappt ett år sedan såg det ut att ljusna för det hårt drabbade Darfur. Efter flera år av mord, plundring och stora flyktingströmmar verkade Sudans regering mer samarbetsvillig. Dessutom släppte Kina igenom en resolution i säkerhetsrådet, som skulle få in 20 000 fredsbevarande soldater, en mixad styrka från både FN och Afrikanska unionen.
Vid den tidpunkten var FN:s sändebud Jan Eliasson försiktigt optimistisk. Det gick framåt. Dialogen kunde börja.
Sedan dess har läget radikalt försämrats.
Utplaceringen av de nya soldaterna har gått långsamt. Utöver de 7 000 soldater som Afrikanska unionen redan hade i Darfur har bara 3 000 nya kommit på plats.
–?Västländer har inte bidragit med de resurser som behövs, säger Jan Eliasson. Dessutom har regeringen i Sudan inte accepterat soldater från en rad länder, bland annat Sverige, trots att de skickats dit med FN-mandat. Det är en mycket oroande utveckling. Hela tanken med FN-styrkorna är ju att nationaliteten ska vara sekundär.
Eliasson beskriver en bräcklig hjälpoperation som varje dag får kämpa för att få tillträde till olika delar av Darfur. Dessutom har det politiska läget i regionen blivit mer komplicerat. Först kom kuppförsöket i grannlandet Tchad, där regeringen ansåg att Sudan låg bakom rebellernas anfall. Sedan kom hämnden. För några dagar sedan gick JEM, en av rebellgrupperna i Darfur, sannolikt stödd av Tchad, till angrepp mot Sudans huvudstad Khartoum.
I takt med att läget förvärrats har Eliassons uppgift ändrat karaktär. Förra året var uppdraget att lösa grundläggande maktfrågor genom dialog mellan parterna. Nu handlar det om att förhindra ett öppet krig. Länder som Frankrike, Kina och USA kan trycka på regeringarna i Sudan och Tchad. Få dem att kyla ned läget. Först därefter kan de mer långsiktiga problemen lösas.
–?Om det blir ytterligare fientligheter kan det bli total kris på bara någon vecka, säger Eliasson.
Det kanske största problemet på längre sikt är de nära två miljoner som flydde undan folkmordet. Det lever i dag i läger på båda sidor om gränsen.
–?Om den internationella styrkan kommer ut blir det förhoppningsvis ökad säkerhet på marken och en mer positiv inställning till styrkorna, säger Jan Eliasson. Då kan människor sakta börja återvända hem igen. Andra grupper håller just nu på att slå sig ned i deras byar och ju längre tiden går, desto svårare blir det att återvända.
När man lyssnar till Eliasson slås man av hur svårt det internationella samfundet, och kanske ännu mera västvärldens massmedier, har att hålla kvar intresset för humanitära kriser. När det mest akuta läget är över drar man vidare till nya konfliktområden.
Darfur visar att det inte fungerar. Att människor inte mördas i samma omfattning som för några år sedan betyder inte att krisen är över.
Fel hanterad kan den när som helst flamma upp på nytt.