Låt inte Arktis bli gaskrisens offer

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När andra reserver sinar ökar trycket att borra efter gas och olja i den känsliga arktiska miljön

helskärm

13 JANUARI 2009. Det nya året började med ett iskallt ställningskrig om gasleveranser. Bråket mellan Ryssland och Ukraina satte återigen ­fokus på Europas energiberoende.

EU-länderna reagerade på olika sätt, trots talet om en gemensam energi­strategi. Slovakien, Bulgarien och ­Litauen ville köra ­sina gamla, farliga kärnkraftverk. Det väckte protester bland annat i Öster­rike, som slagits hårt för att stänga ­reaktorer nära sin gräns.

Konflikten ökade också trycket på Sverige. Vladimir Putin ville skynda på Nordstream, gasledningen ­genom Östersjön. Tyskland gav ­honom stöd.

Rosenbads linje är klar

Den svenska regeringen avstår från kommentarer, berättade ­Dagens ­Nyheter. Rosenbads linje är klar. Gasledningen ska prövas enligt miljö­lagarna, utan storpolitiska hänsyn.

Inställningen är bra, men den ­måste hålla hela vägen. Regeringens ­experter anser att det finns brister

i Nordstreams miljökonsekvens­beskrivning. En seriös prövning av det nya underlag som bolaget ska lämna in kommer att ta tid. Det är inte säkert att Vladimir Putin, Angela Merkel och andra europeiska makthavare ödmjukt böjer sig för de svenska miljöprocedurerna. Fredrik Reinfeldt kan få det hett om öronen.

Lättare utvinna när isen smälter

Gaskrisen testar också regeringens miljöengagemang på ett annat sätt. Enligt geologiska experter finns 30 procent av världens gasreserver kring Nordpolen. När andra reserver sinar ökar trycket att borra efter gas och olja i den känsliga arktiska miljön, där föroreningar bryts ner mycket långsamt. Utvinningen blir lättare när isen smälter som en följd av den globala uppvärmningen.

EU-kommissionen presenterade

i november en första skiss till en strategi för Arktis. Kommissionen vill gärna använda gasen och oljan i norr, trots vackra ord om att skydda miljön.

Rädslan för makthavarna i Kreml kommer att öka EU:s intresse för ­naturresurserna kring Nordpolen. Det kan bli en av 2010-talets stora miljö­strider, en parallell till de mångåriga politiska striderna i Nordamerika om oljeborrning och gasledningar.

Konkreta förslag behövs

Hittills har regeringen valt försiktiga ord när det gäller skyddet av den arktiska miljön. Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt har inte skrivit under på kraven om ett bindande miljöavtal för Arktis, liknande det som finns för Antarktis. Vagt tal om eventuella ­marina reservat räcker inte, det behövs konkreta förslag redan inför höstens EU-ordförandeskap.

Huvudstrategin för att undvika framtida gaskriser måste vara att spara energi och få fram förnybara energi­källor. Ny kärnkraft och exploatering av Arktis kan inte vara svaret.

ME