Attack mot Syrien räddar inte barnen

”Läget kan ändras, särskilt om maktbalansen inne i Syrien rubbas eller regimen bryter samman”

Olika versioner  I fredags sköts ett turkiskt stridsplan ner av syriskt luftvärn. Länderna har olika versioner om händelsen. Grafik: Paul Wallander

Syrien befinner sig i inbördeskrig. Enligt FN har syriska trupper torterat barn, ­avrättat dem och utnyttjat dem som mänskliga sköldar. Bilderna av de ­mördade barnen gör i det närmaste ­fysiskt ont att titta på.

I går ägde strider rum i huvudstaden ­Damaskus och varje dag rapporteras allt högre civila dödssiffror. Det finns starka motiv för en humanitär intervention, minst lika starka som i Libyen där FN ­ingrep med kraft och stoppade diktatorn Gaddafi.

Nato skulle kunna ingripa

Att Ryssland och Kina blockerar FN:s säkerhetsråd är problematiskt men precis som i Kosovo 1999 skulle Nato kunna ingripa utan FN-mandat. Det vore i så fall att tänja på folkrätten men inte orimligt med tanke på att den syriska regimen begår systematiska brott mot mänskligheten, möjligen även folkmord.

De senaste årens utveckling inom folkrätten har handlat om att förhindra precis denna typ av brott. Mänskliga rättigheter är viktigare än staters suveränitet.

”Falsk analogi”

Men jämförelsen mellan Libyen och ­Syrien är som USA:s utrikesminister Hillary Clinton uttryckt saken en ”falsk analogi”.

Libyen var ett litet land med svag krigsmakt och stark opposition som vid FN:s intervention redan behärskade en stor del av landet. Ändå tog insatsen betydligt längre tid än beräknat.

Syrien är ett stort land med en krigsmakt dimensionerad för att möta Israel och en opposition bestående av små ­fickor spridda över landet. Syrien har en ­nära ­allierad i Iran och är värdar för en rysk flottbas.

En militär insats mot Syrien bör, enligt militära och diplomatiska källor Aftonbladets ledarsida talat med, snarast jämföras med invasionen av Irak. Med den skillnaden att Irak i praktiken saknade ­allierade. Men jämförelsen ger en bild av vilken militär förmåga som i så fall ­skulle behövas.

Läget kan ändras, särskilt om makt­balansen inne i Syrien rubbas eller ­regimen bryter samman. Världen bör ­för­bereda sig för en sådan möjlighet. Men

i dags­läget finns ingen militär lösning på den syriska situationen.

Sköt ner turkiskt plan

I fredags sköt syriskt luftvärn ner ett turkiskt stridsflygplan. Turkiet och Syrien har olika versioner om planet sköts ner över syriskt territorium eller inte.

Oavsett vilket var det oproportionerligt av Syrien att skjuta ner det. Det normala i fredstid är att man skickar upp eget stridsflyg för att avvisa planet. Sedan skriver man en arg diplomatisk not.

Turkiet kallade i går till Nato-möte om incidenten. Nato fördömde men gör i praktiken inget. Det är en klok linje. Än så länge.

Diplomatin är påfrestande långsam. Men alternativet är just nu värre.

Följ ämnen i artikeln