Dags att prata med grekerna

”Det är knappast bra för ­börsen.”

Det är Torbjörn Isaksson som pratar. Han är chefsanalytiker på banken Nordea. Han har precis nåtts av budskapet att det ­inte blir någon ny grekisk regering.

I går efter ett kort möte mellan ­ledarna för landets partier grusades ­alla förhoppningar om att kunna bilda en ”enhetsregering” med ansvar för landet. I juni blir det nyval.

I den europeiska diskussionen om krisen i Grekland är det två extrema ståndpunkter som formuleras: Antingen kastar vi ut Grekland ur euron eller så fortsätter vi med nedskärningslinjen.

Arbetslösheten skenar, ekonomin har kollapsat och det ljus i slutet av tunneln som politikerna lovat har allt mer tagit form av ett tåg som rusar mot dem.

Nedskärningarna har grekerna redan kraftigt avvisat, men man verkar inte vilja göra sig av med euron. Allt pekar på att de grekiska väljarna även i ny­valet kommer säga nej till fortsatta ­besparingskrav. Enligt de opinions­mätningar som publicerats kommer vänsterradikala Syriza ta väljare från nästan alla andra partier och bli störst.

Det börjar bli dags för Europas ledare att förbereda sig för ett sådant scenario. Är man seriös med att rädda valutaunionen måste man visa grekerna att man är ­intresserade av en politisk lösning som pekar mot framtiden.

Valet den 7 maj – där maktpartierna Pasok och Ny demokrati decimerades – var en mäktig protest mot det grekiska etablissemanget och nedskärningspolitiken. Men det kan svårligen beskrivas som en stolt seger för demokratin.

Att Gyllene gryning, ett nynazistiskt parti som organiserar Srebrenica-veteraner, förnekar förintelsen och uppmanar till våld på invandrare och homosexuella fått plats i parlamentet är en skam.

Nu ska grekerna till valurnorna igen. Lite tyder på att protesterna kommer klinga av. Det hänger på Europas ledare att hitta en dialog med människorna i Grekland.

Misslyckas de blir priset inte bara ekonomiskt.

Följ ämnen i artikeln