Ljusning på väg i Burma

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-24

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Genom EU och FN kan Sverige öka pressen på militärjuntan.

Munkarnas demonstrationer fortsätter i Burmas större städer. Det kan signalera början till slutet för militärdiktaturen.

24 SEPTEMBER 2007. En sak kan man med säkerhet säga om diktaturer.

Ingen varar för evigt.

Frågan är bara när de faller. Och hur.

Generalerna i Burmas militärjunta plågas rimligen av den vetskapen. I decennier har de styrt landet med järnhand. I decennier har de hållit missnöjet i schack med militärt våld och en brutal säkerhetstjänst.

Ändå reser sig befolkningen så fort den får en möjlighet.

Demokratiledarens hus

I lördags gick över 10?000 buddhistmunkar ut på gatorna i Mandalay och Rangoon. En grupp vågade sig ända fram till den fängslade demokratiledaren Aung San Suu Kyis hus. De släpptes igenom av de soldater som bevakar huset.

I går demonstrerade 20?000 personer i Rangoon.

Protesterna är det mest intressanta som hänt Burma sedan upproret 1988. Den gången svarade juntan med ett blodbad. Tusentals aktivister dödades eller fängslades, tiotusentals tvingades på flykt.

Nu gör juntan en kalkyl. Vad de än väljer kan de misslyckas. Om de slår till med våld mot de munkar som protesterar offentligt riskerar de att få ett rasande folkligt uppror på halsen. Om de låter munkarna fortsätta sina stillsamma marscher kommer protesterna att öka i styrka. Sakta kommer fler att våga sig ut på gatorna.

Demokratirörelsen kräver inte revolution. Deras måttfulla krav lyder: dialog. Juntan måste samtala både med Aung San Suu Kyi och de etniska minoriteterna.

Genom dialog kan Burma sakta slussas mot demokrati.

Men juntan har hittills vägrat ta den utsträckta handen och förlitat sig på sin militära styrka.

Den här gången talar några faktorer för att protesterna ändå kan lyckas.

För det första söker munkarna nu kontakt med andra delar av demokratirörelsen. Mötet med Aung San Suu Kyi skickade en kraftfull signal till juntan om att hon förblir rörelsens självklara centralgestalt, trots försöken att isolera henne.

För det andra kommer protesterna sannolikt att stärka de krafter inom militären som vill se en stegvis reformering av landet. Rykten säger att underofficerare redan vägrat lyda när de beordrats att använda våld mot demonstranter.

Påverka grannländerna

Genom EU och FN borde Sverige nu aktivt driva på för att sätta press på Burma. Det handlar inte minst om att påverka grannländerna Kina och Indien, som har nära relationer med juntan. Demokratirörelsen skulle få nytt hopp om dessa krävde en fredlig lösning.

Indiens regering har uttalat att man inte lägger sig i Burmas ”interna angelägenheter”, men även Indien är beroende av stabilitet i sitt närområde. Kina låter sig sällan påverkas i demokratifrågor, men med OS i antågande behöver ledarna i Peking fila på sitt rykte.

Även små insatser för att öka pressen på Burma kan vara avgörande när juntan väljer väg under de kommande dagarna.

Det går att påverka utvecklingen. Det är det hoppfulla budskap buddhistmunkarna förmedlar när de intar gatorna i Burmas städer.

JB

Följ ämnen i artikeln