Nu måste Bildt ge besked om pressfriheten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

20 augusti 2009. I måndags publicerade vi på kultursidorna en artikel av fotografen och frilansjournalisten Donald Boström angående illegal organhandel i Israel. Frågan är inte ny, men blev aktuell igen då en förundersökning i New Jersey, USA, tidigare i somras avslöjade en korruptionshärva där rabbiner, folkvalda och tjänstemän anklagades för att i åratal ha sysslat med penningtvätt och illegal organhandel.

Boström, som gjort mängder med reportageresor i Mellanöstern, blev 1992 själv vittne till hur en död kropp av en tillfångatagen palestinier fördes tillbaka till byn Immatin på Västbanken av israelisk militär. Boström såg hur militären dumpade liket och framför allt såg han hur pojkens kropp var uppsprättad från magen till hakan och igensydd som vid en obduktion.

Donald Boström tog bilder på liket.

Den palestinska familjen är övertygad om att pojken plundrats på organ. Artikeln påstår inte att organstöld skett. Däremot ställs den berättigade frågan: Varför obducerades pojken när dödsorsaken är uppenbar?

Frågan om organhandel tycks dock inte intressera den israeliska offentligheten. I stället piskar medier och politiker nu upp en hätsk hatkampanj mot tidningen Aftonbladet.

Vi, som under lång tid skrivit om Israel-Palestina-konflikten och ifrågasätter staten Israels ockupationspolitik, brukar titt som tätt anklagas för antisemitism. Det är djupt olustigt och bidrar till en problematisk devalvering av det viktiga begreppet antisemitism. Men på denna låga nivå vill tyvärr företrädare för den israeliska staten och så kallade Israelvänner i Sverige föra debatten.

Israels UD hetsar mot artikeln

Kulturklimatet i Israel har hårdnat med åren och dagens israeliska regering hör till de mer extrema i landets historia, där den ultrakonservative utrikesministern Avgidor Lieberman har gjort sig känd för uttalanden som också av israelisk press uppfattats som direkt rasistiska.

Från denne Liebermans utrikesdepartement har den värsta hetsen mot Aftonbladets kulturartikel utgått.

”I ett demokratiskt land borde ingen tillåta ett sådant demoniserande resonemang om judisk människoslakt som ofrånkomligen uppmuntrar till hatbrott mot judar. Det är en skamfläck på yttrande­friheten och alla svenskar borde ovillkorligen till­bakavisa den”, säger utrikesministerns talesman Yigal Palmor.

Israels vice utrikesminister Danny Aaylon kräver att den svenska regeringen fördömer artikeln.

Ambassadören glider om pressfrihet

Det borde få den svenska regeringen att påminna om vad svensk pressfrihet innebär. Men icke. I stället skickar den svenska ambassadören i Tel Aviv, Elisabet Borsiin Bonnier, ut ett pressmeddelande där hon håller med den israeliska kritiken.

”Artikeln i den svenska dagstidningen Aftonbladet är chockerande och motbjudande för oss svenskar, liksom för israeliska invånare. Vi delar den bestörtning som representanter för den israeliska regeringen, media och den israeliska allmänheten uttryckt. Denna ambassad kan bara tydligt ta avstånd från det”, skriver ambassadören.

Förutom att agera publicistisk smakdomare glider ambassadör Borsiin Bonnier i sin inställning till press- och yttrandefriheten.

”Liksom i Israel råder pressfrihet i Sverige. Emellertid, så medför pressfrihet och yttrandefrihet ett visst ansvar. Det faller på tidningarnas chefredaktörer”, avslutar hon pressmeddelandet som lagts ut på ambassadens hemsida.

Det är ett häpnadsväckande uttalande från en ambassadör och har fått redaktörer här hemma att reagera. Svenska Dagbladets ledarredaktion skriver exempelvis ”Märklig svensk reaktion på Aftonbladet”.

Vilka slutsatser drar Bildt?

Annorlunda är det med Folkpartiets riksdagsledamot Birgitta Olsson. I en intervju i Jerusalem Post fördömer hon kraftfullt Aftonbladets artikel och

lovar att ta upp saken med företrädare för den svenska regeringen.

Är detta en officiell Folkpartilinje? I så fall är det djupt beklagligt att det liberala engagemanget för yttrande- och pressfriheten inte råder när det gäller Israel-Palestina-konflikten.

Carl Bildt tiger.

”Ambassaden i Israel har gjort ett uttalande på lokalt inititativ”, säger UD:s presstalesman Anders Jörle.

Utrikesminister Carl Bildt är en aktiv aktör i Mellanöstern, och Sverige är EU-ordförande. Vilka slut­satser drar Bildt av

ambassadörens agerande?

Kan Sverige ha en ambassadör som på eget initiativ gör den här typen av uttalanden?

Carl Bildt måste ge besked. I annat fall måste riksdagens konstitutionsutskott agera.

Svensk pressfrihet står på spel.