Valets halvfigurer går i Bushs fotspår

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

10 januari 2008. Man kan aldrig räkna ut en Clinton. Barack Obama föreföll för ett kort ögonblick vara huvudfavorit som presidentkandidat, men efter Hillary Clintons seger i demokraternas primärval i New Hampshire är det dött lopp mellan dem.

Under de senaste dagarna, när den mediala logiken talat emot Clinton, har hon fått frågor och påståenden riktade mot sig som ingen manlig kandidat skulle utsättas för. Varför gillar väljarna inte din personlighet lika mycket som Obamas? frågade en ivrig programledare i tv.

Kanske var det denna fokusering på hennes personlighet som till slut ändå fick så många kvinnor att rösta på henne. Som ett slags protest.

Stjärnglans hos demokraterna

Primärvalet i New Hampshire förstärker bilden av att demokraternas val av kandidat är långt mycket intressantare än republikanernas.

Det beror förstås delvis på stjärnglansen kring Clinton och Obama, men också på den politiska vindkantring vi sett i USA på senare år. Efter Bushs valseger för sju år sedan dominerades amerikansk politik totalt av högerns agenda: konservatism i moraliska frågor och nyliberalism i ekonomiska. Det fanns inget utrymme att diskutera sociala reformer eller en mer återhållsam utrikespolitik.

Det misslyckade kriget i Irak och problemen på hemmaplan har förändrat förutsättningarna, vilket manifesterades när demokraterna 2006 tog kontrollen över både senaten och representanthuset.

Republikanerna står stilla

Republikanerna har inte anpassat sig till det nya läget.

Deras kandidater till presidentposten är en förlängning av den politik som Bush stått för. Rudy Giuliani har ofta och gärna talat om behovet av militära insatser mot Iran. Att jämföra med Obama, som lovat att inleda förutsättningslösa samtal med Irans ledare.

John McCain försvarar kriget i Irak och tror att amerikanska trupper blir kvar där i en generation. Tidtabellerna skiljer sig åt, men på den demokratiska sidan vill alla kandidater dra tillbaka trupperna.

Villkoren kan ändras fort

Inrikespolitiskt förespråkar republikanernas ledande namn fortsatta skattesänkningar. De räknar med att mer pengar i plånboken ska öka folks möjligheter att skaffa sig sjukvårdsförsäkringar, trots att de belopp fattiga familjer kan få ut i form av lägre skatt inte alls motsvarar kostnaderna för sjukvård. En socialt blind politik. Trots att Bush drivit samma linje står 47 miljoner amerikaner utan rimlig sjukförsäkring.

Det betyder inte att den kandidat demokraterna väljer kommer att vinna valet. Det är nästan ett år kvar till valdagen och mycket kan hända i ­USA:­s politiska liv. Ett nytt terrorattentat skulle i ett slag ändra villkoren.

Men så länge republikanerna inte förstår att kravet på förändring är en av presidentvalets dominerande teman kommer de att förbli halvfigurer i valrörelsen.

JB