5 dödsskott som formade Sverige

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-13

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Demonstrationen i Lunde, Ådalen, den 14 maj 1931. Det var då svensk militär sköt mot och dödade fem arbetare. I morgon har hela den svenska arbetarrörelsen anledning att högtidlighålla minnet av de dödade.

Det har gått en mansålder sedan skotten i Ådalen. I morgon, den 14 maj, är det precis 75 år sedan kapten Mesterton gav den ödesdigra ordern om eld mot demonstrationen i Lunde.

Fem personer, Viktor Eriksson, Erik Bergström, Evert Nygren, Sture Larsson och Eira Söderberg dödades.

Protester mot lönesänkningar och strejkbryteri möttes med militärer och eld.

Kohandel och Saltsjöbadsavtal

Tragedin för 75 år sedan har varit med och format den svenska 1900-talshistorien. Den skulle ha kunnat bli utgångspunkten för en polarisering av samhällsdebatten, åt höger och vänster. En signal om hårdnade motsättningar och ökat våld.

Sådan var tiden.

I stället framstår 1930-talet i dag som den tid då föreställningen om ett svenskt folkhem etablerades. Kohandeln och Saltsjöbadsavtalets tid.

Sedan skotten i Ådalen har svensk militär inte fått order att använda sina vapen för att ”upprätthålla ordningen”. Även om forskningen visat att det under större delen av 1900-talet funnits regler för hur militären skulle agera mot upplopp har det betraktats som uteslutet att sätta in soldater vid demonstrationer. I fredstid ska det statliga våldsmonopolet upprätthållas av rättsapparaten, inte av militärmakt.

Ett resultat av erfarenheterna från Lunde.

Arbetsmarknaden i Sverige har utvecklats till en av de minst konfliktdrabbade i Europa. Trots, eller kanske tack vare, stora friheter för arbetsmarknadens parter att använda konfliktvapnet är arbetsfreden i dag i det närmaste total.

Ömsesidig respekt

I grunden handlar det om parternas respekt för varandras styrka. Konflikter har kunnat lösas vid förhandlingsbordet, ofta utan stridsåtgärder och framför allt utan strejkbryteri.

Det har gått 75 år, och kanske håller skotten i Lunde på att förlora sitt inflytande på det svenska samhället.

I det globala kriget mot terrorismen har rättssamhällets grundläggande principer gång på gång fått stå tillbaka. Också i Sverige.

Vill urholka strejkrätten

I veckan röstade riksdagen för ett regeringsförslag som innebär att militären åter ska kunna ställas under polisens befäl, till exempel vid terrorattacker från luften.

På arbetsmarknaden driver Svenskt Näringsliv just nu en process för att på juridisk väg och med EU-rätten som murbräcka kraftigt urholka strejkrätten. Samtidigt kräver organisationen i en kampanj att fackets rätt till stridsåtgärder ska begränsas här hemma.

Tragedin i Ådalen har format det svenska samhället. I morgon har arbetarrörelsen, hela arbetarrörelsen, anledning att högtidlighålla minnet av de dödade. Men ingen i det svenska samhället borde glömma erfarenheten från 1931.

IP

Följ ämnen i artikeln