De går vilse i jakt på vinsten

Frågan om privata skolföretag ska få dela ut vinst har åter blivit het. I somras gjorde Stockholms oppositionsborgarråd, Carin Jämtin (S) ett utspel där hon efterlyste vinstbegränsningsregler i välfärdssektorn. Ett rimligt och föga kontroversiellt förslag kan man tycka.

Men icke. De borgerliga tidningarna skrek i kapp om hur förfärligt det vore om inte aktieägarna fick sin utdelning. Kanske inte så förvånande. Märkligare är de socialdemokratiska debattörer som besvarade Jämtins utspel med att helt negligera att vinstkraven kan vara ett problem.

Friskolesystemet har funnits alltsedan början av 1990-talet. Det behöver reformeras. De romantiska föreställningarna om eldsjälar som med pedagogiskt nytänkande skulle starta alternativa skolor har kommit på skam när utvecklingen visar hur riskkapitalister och storbolagskoncerner är de verkliga skolaktörerna.

Det unika svenska systemet med att låta skattepengar säkra företagarnas inkomster har gjort friskolorna till den snabbast växande affärsbranschen. Det rör sig numera inte om några enstaka lokala föräldrakooperativ utan om en miljardindustri. Alltmedan den kommunala skolan dras med stora problem.

Förra S-regeringen insåg att vinstfrågan började bli besvärlig. Dåvarande skolminister Baylan tillsatte en utredning som genast avvecklades av skolminister Jan Björklund när alliansregeringen kom till makten.

Verkligheten har dock hunnit ifatt också Folkpartiet vars skolgrupp i vintras proklamerade att det var dags att skärpa reglerna för friskolornas vinst. ”Vinst ska inte kunna skapas på kvalitetens bekostnad” slog ordföranden i den skolpolitiska gruppen, Christer Nylander, fast.

När Svenska Dagbladet gjorde en granskning av den lukrativa skolmarknaden ställde tidningen frågan om varför riskkapitalbolaget Bure var verksamt i friskolebranschen. Bolagets vd svarade att det handlar om en ”lågriskbransch”.

Jo jo. När kommunerna garanterar inkomsten per elev kan man ju enkelt göra vinst genom att inte använda hela summan pengar för eleven. Risken är att skolföretagaren i stället gör avkall på kvaliteten. I annat fall får väl skattebetalarnas bidrag anses vara alltför generöst.

Hur som helst är det märkligt att socialdemokrater så oreflekterat anammar idén att välfärdssektorn ska byta logik – nämligen gå från en behovsstyrd medborgarlogik till en vinststyrd affärs- och kundlogik. Varför ska marknaden vinna insteg i snart sagt alla livets områden?

Beskäftiga påståenden om att sossar behöver lära sig förstå att företagande måste kunna ge vinst imponerar inte. Företag som

Ericsson, Ica och Aftonbladet måste gå med vinst. Det är själva marknadsekonomins grundbult.

Problemet är att skolorna och vårdcentralerna numera betraktas som företag. Idén med en skattefinansierad gemensam sektor var faktiskt en annan. Värna välfärden framför vinstmaximeringen.

Följ ämnen i artikeln