Det finns pengar till högre löner

RISK FÖR FLER VARSEL I går varslade Byggnads om att 2 600 arbetare lägger ner jobbet den 12 april om inte byggavtalet är klart. Om inte förhandlingarna kommer igång är det stor risk att facken tvingas till fler varsel de närmaste dagarna.

31 mars 2016 Avtalsrörelsen

I natt, vid midnatt, går löneavtalen ut för anställda i industrin, på byggen och i handeln. Bland annat. Allt som allt är det drygt 200 kollektivavtal på alla delar av arbetsmarknaden som slutar gälla.

Det gäller allt från löner till pensioner och arbetstider för ungefär 1 260 000 anställda.

När avtalen inte längre gäller kan det till exempel bli strejk, och i går varslade fackförbundet Byggnads om att 2 600 arbetare lägger ner jobbet den 12 april, om inte byggavtalet är klart innan dess.

Skulle vara färdiga

I den bästa av världar – och så brukar svensk arbetsmarknad beskrivas – skulle fack och arbetsgivare vid det här laget vara färdiga med de flesta frågor. De skulle ha pratat om arbetstider, försäkringar och – naturligtvis – löner. Många skulle dessutom ha kommit överens, utan bråk eller strejkvarsel.

Framför allt skulle det ha funnits ett avtal att utgå ifrån, ett avtal från industrin. Men det har fack och arbetsgivare inom industrin inte presterat. Tvärt om, hela vintern har arbetsgivarna hållit fast vid att det egentligen inte funnits utrymme för några löneökningar alls.

”Väl under en procent”, som den officiella formuleringen har lydit.

På tok för lite

I förra veckan anklagade facken industriarbetsgivarna för att avsiktligt och mot bättre vetande svartmåla situationen, och i påskhelgen gav arbetsgivarna delvis facken rätt. I alla fall presenterades ett bud som sammanlagt skulle ge drygt tre procent under två år.

Mycket mer än arbetsgivarna har talat om tidigare, men fortfarande på tok för lite pengar.

På tok för lite därför att vi faktiskt har ett inflationsmål på två procent, och en riksbank som anstränger sig för att nå dit.

På tok för lite därför att ett så lågt löneavtal för industrin aldrig skulle kunna fungera som norm för den övriga arbetsmarknaden.

Och inte minst på tok för lite eftersom stora delar av svensk ekonomi, och svensk industri, är på väg mot högkonjunktur. Det brukar betyda rekordvinster, rekordutdelningar och rekordbonusar.

Inte ens en direktör kan tycka att den verkligheten går ihop med rekordsmå löneökningar.

Ändå har det alltså gått trögt i förhandlingarna mellan facken inom industrin och industrins arbetsgivare.

Under tiden har alltså resten av arbetsmarknaden fått vänta och i morgon löper alltså avtalen ut.

Om inte förhandlingarna kommer i gång är det stor risk att facken tvingas till fler varsel de närmaste dagarna.

Ansvaret vilar tungt på de direktörer som haft hela vintern på sig att förhandla, men i stället likt papegojor upprepat att det inte finns några pengar.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.