Kortsiktigheten leder bara till kaos
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-01-14
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Julen är slut. Granen åkte traditionsenligt ut i går. Det känns vemodigt. Trösten är att vi går mot ljusare tider. Vi siktar våren och sommaren.
Eller är vi så upptagna med nuet att vi inte tänker framåt?
Det tycks åtminstone som om rådande samhällsklimat är så nufixerat att framtiden liksom historien kommit bort. Ett tydligt exempel är den usla beredskapen för hårda vintrar.
Snökaos har varit ordet för dagen den här julen. Ännu droppar det farligt från taken i Stockholm och ännu ställs tågen in i Bergslagen.
I en av de nordligaste huvudstäderna tycks snön ha kommit som en fullkomlig överraskning för beslutsfattarna. Sjukvårdskostnaderna överskrider nu den samlade budgeten för snöröjningen i Stockholm. Förutom att det har varit förenat med livsfara att gå på stadens gator har tusentals medborgare inte kunnat nå sina arbeten i tid.
Stockholms moderata ledning skyller på stadsdelsnämnderna, på entreprenörerna och på enskilda tjänstemän. ”Jag blir nu symbol för kaoset”, ojade sig gatu- och trafikborgarrådet Sten Nordin (m) häromdagen.
Vadå symbol? Han ÄR faktiskt ytterst ansvarig för hur Stockholms snöröjning fungerar. Han tillhör dessutom ett parti som gärna vill se minskat politiskt inflytande till förmån för entreprenader och marknadsstyrning.
Julens snökaos är ett skrämmande exempel på hur det kan bli även på andra områden som moderaterna säljer ut: skolan, vården och omsorgen. ”Vi skär bara upp och opererar patienterna, men vi syr inte igen dem efteråt”, kanske Södersjukhusets läkare kommer att säga framöver och hänvisa till att upphandlingsavtalet inte gäller hela operationer?
Skämt å sido. Grundproblemet är bristen på långsiktighet. Beredskapstänkandet har blivit en raritet i dagens samhälle.
Det hör samman med ekonomismen. När den snabba vinsten står som ideal finns inte utrymme för långsiktig planering eller investeringar i framtiden. Tyvärr är det inte bara Stockholms moderater som är fångna i denna kortsiktighetsnoja utan samhället i stort liksom näringslivet. Kvartalskapitalismen har kritiserats på sista tiden – även från sunda företagare som ser att kortsiktigheten hotar ta död på industrin och tillväxten.
Det är hög tid att göra upp med kvartalspolitiken också. Socialdemokraterna har här lika mycket att lära som moderaterna.
Mellan den 20 december och 12 januari kom uppemot 50 000 tågresenärer aldrig i väg. Över 1 200 avgångar ställdes in. Bara 79 procent av tågen kom fram i tid. SJ lovar nu resegaranti till sina kunder. Perspektivet är ekonomistiskt. Visst, det är bra om de stackars resenärerna får ersättning för allt strul. Men vad hjälper pengar mot att inte komma fram?
Staten – regering och riksdag – har beslutat att konkurrensutsätta SJ. Tåg i Bergslagen har inte haft tillräckligt med tåg och de tåg som upphandlats visade sig inte tåla snö och kyla. Det var naturligtvis billigt. Men i längden katastrofalt.
Kortsiktighet och bristande helhetsansvar är resultat av ett 1990-tal då man trodde på nyliberalismens marknadsidéer även för samhälleliga sfärer som infrastruktur. Julen 2001 visar att det är en synnerligen dålig idé.