Ungdomsarbetslöshet – trots rekordvinster
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-02
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Strålande tider, härliga tider, är det nu för de svenska börsbolagen. Det är rekordvinster och all time high - samtidigt som ungdomsarbetslösheten riskerar att sända en generation i utanförskap.
De 25 största företagen spås en årsvinst kring 300 miljarder kronor. En ökning med 50 miljarder på ett år.
Sverige utmålas av internationella ekonomer som ett succéland. Med världens mest teknikvänliga fackförening och en flit som gett produktivitetsökningar på 10 procent enbart i år.
Lika hög är tyvärr också ungdomsarbetslösheten – 10,6 procent. De ekonomiska teorierna och modellerna stämmer inte. Rekordår ska bädda för full sysselsättning.
Urstarka företag ger nationell stolthet och hopp. Höga vinster är bra om och när de satsas på framtiden. Men drömmen om ännu högre vinster kan bli ett hot mot människors trygghet och tunna ut ägarnas intresse att satsa långsiktigt.
Skandias enorma vinster bäddade för ett optionsprogram till de egna direktörerna som solkat varumärket och öppnat för en styckning av Sveriges äldsta börsföretag. Stålverket i Degerfors var enligt kunderna i Sydostasien bäst i världen vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet. Vinsten låg som bäst runt 40 procent. Just därför sändes det i döden och produktionen flyttades för att rädda ett problemfyllt stålverk i England. I dag är ungdomsarbetslösheten i Degerfors 18,8 procent.
I Västervik, där Electrolux slaktade en dammsugarfabrik som redovisade vinst i 150-miljonersklassen, går 15,8 procent av de unga utan jobb.
Det är i de traditionellt starka industri- och bruksorterna som arbetslöshetens gift hårdast ätit sig in. Just där folkhemmets idé är starkast hotar nya klassklyftor när de som har arbete ställs mot dem som saknar.
Ungdomsarbetslöshetens långvariga effekter diskuteras inte. Trots att forskare pekat på att de gymnasister som tvingas börja i den nedbrytande kön – riskerar att oftare fastna där än andra.
Förr kände företagen ett socialt ansvar vid omstruktureringar. Med outsourcing-ivern, vinststressen och när ledningarna i globaliseringens spår utlokaliserats har banden och ansvaret klippts av.
Vad hjälper det om storbolagen likt Joakim von Anka badar i pengar ifall vinsterna kortsiktigt sprätts ut till aktieägarna eller för att belöna de egna direktörerna? Kan inte företagen och samhället ge unga jobb har vi en dålig framtid.
Om nu inte gamla ekonomiska modeller håller – måste nya skapas. Hur förenas skyhöga vinster med ett politiskt program som ger unga jobb? Hur skapas en social fördelningsmodell där vinster satsas i en ekologisk och social tillväxt i både industrin och den vård där 150 000 nya jobb behövs.
Vilken lösning och vision har den socialdemokratiska regeringen? Den som en gång återerövrade makten på löftet att pressa ned arbetslösheten till fyra procent.
Får vi svaret på söndag, när Göran Persson talar i Björkviks Folkets park? I ett Katrineholm där 14,7 procent av de unga saknar arbete och där dagens vinstmaskiner SKF och Scania är och varit tongivande.