Stefan Löfven är inte makthungrig

Det räcker inte med att vara snäll och glad som här när Stefan Löfven sjunger i Allsången med Gustav Fridolin och Petra Marklund.

Regeringen må skylla på Alliansen. Det har säkert inte varit lätt att regera med en borgerlig budget.

Men det finns fler sätt att ta kontroll över politiken. Till exempel är det regeringen om tillsätter generaldirektörer för de viktiga statliga myndigheterna. Om Stefan Löfven hade velat, kunde han genast ha tillsatt ett gäng starka personer som tagit itu med sjukskrivningar, klimat och havererad trafik.

Men det var en chans han missade.

Försäkringskassan

Ett år efter regeringsskiftet står flera myndigheter fortfarande utan ledning.

Medan sjuktalen rusar i höjden saknar Försäkringskassan en generaldirektör. Dan Eliasson lämnade posten vid årsskiftet, men trots att kostnaderna för ohälsan bara ökar står hans stol fortfarande tom. Nio månader senare. På en av våra viktigaste och dyraste myndigheter.

Lika besynnerligt är att Naturvårdsverket sedan ett halvår tillbaka saknar generaldirektör. Just i år - när klimatfrågan ska avgöras - väljer regeringen att segdra på tillsättningen av en ny chef för naturvården.

Varför tar det så lång tid?

Trafikverket

Trafikverket har ansvar för den havererade tågtrafiken. För ett år sedan avgick Gunnar Malm, men hans ersättare Lena Erixon kommer inte på plats förrän om en månad. Ett år senare.

Finansinspektionen har ansvar för den allt snabbare finansiella marknaden. Chefen Martin Andersson hoppade av i början av april, men ersättaren dröjer.

Försvarsmakten, Försvarets Materielverk, Kronofogden, Skogsstyrelsen, Kammarkollegiet, Tillväxtanalys, ESF-rådet, Inspektionen för socialförsäkringar.

Regeringen har många chefer som ska tillsättas.

Persson frossade

Göran Persson hade älskat det och frossat i olika namn. Han kände makthunger och förstod att utnyttja utnämningsmakten även om han i bland tänjde på gränserna. Den borgerliga oppositionen protesterade våldsamt och när Fredrik Reinfeldt kom till makten började man annonsera ut de lediga chefsjobben. Det gick väl så där.

Även han använde ju makten för att sparka socialdemokrater som Bo Bylund, Margareta Winberg och Lars Danielsson. Ut med de gamla och in med de nya. Det var hårt, men Fredrik Reinfeldt visade vem som bestämde och det är ju själva poängen med en statsminister.

Att det är han som bestämmer.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.