Barnen offer när kvinnor mördas
Aftonbladets fleråriga granskning av det dödliga våldet mot kvinnor i Sverige har ännu en gång avslöjat samhällets svek och rört upp känslor. De senaste dagarna har Kristina Edblom och Kerstin Weigl beskrivit situationen för de barn som lämnas kvar sedan deras mamma dödats av en närstående, i många fall barnets far.
Många av dessa barn har fått se hur det samhälle som har svikit sin plikt att skydda deras mödrar också sviker uppgiften att ge stöd efter katastrofen.
Artikelserien har skildrat nonchalans, byråkrati och rättsövergrepp. Kommunernas insatser beskrivs som ett lotteri.
Sedan år 2000 handlar det om 179 barn. Det är, som Edblom och Weigl skrev i gårdagens Aftonbladet, inte enstaka fall. Det är ett pågående samhällsproblem.
Varje fall är en tragedi. Den kan inte göras ogjord, men enkla politiska åtgärder skulle kunna lindra effekterna.
Edblom och Weigl listade i går fem punkter för att garantera ett bättre stöd till barn som drabbats av att deras mamma mördats.
För det första måste lagen skärpas så att frågan om vårdnaden automatiskt prövas. För det andra behövs en nationell handlingsplan med en checklista för att skydda barnens behov. För det tredje behöver varje barn få en egen långsiktig hjälpplan och för det fjärde måste vi erkänna att barnen är brottsoffer.
Dessutom borde FN:s barnkonvention göras till svensk lag.
Precis som när det gäller kravet på en riktig – och snabb – utredning av samhällets misslyckanden när det gäller dödligt våld mot kvinnor, handlar det egentligen om att myndigheter ska göra sitt jobb.
Det som behövs är politisk vilja, och att situationen för de kvinnor som utsätts för våld och deras barn tas på riktigt allvar.