Det gör ont att konfrontera den svenska självgodheten
Hur ska man kunna ha en meningsfull diskussion om ofrihet med människor som ständigt betraktar en som offer?
Utomlands brukar svenskar säga ”in Sweden we have a system” för att förklara en mentalitet.
Varför formerar sig människor lydigt i en ordnad kö till bussen? Hur kommer det sig att vi har en arbetsmarknad med relativt lite konflikter? Att alla accepterar att sprit inte går att handla på söndagar?
Allt detta är vi lite stolta över. Det är del av den svenska självbilden.
Skribenterna i antologin ”Sverige en (o)besvarad kärlekshistoria” beskriver vad den självbilden gjort med människor som invandrat hit.
För i den bilden inryms även en självgod syn på det svenska samhället. ”Ingen demokrati är så utvecklad och ingen är så jämställd” som svenskar, skriver antologins redaktörer Lejla Hastor och Nivin Yosef.
Den här vintern har vi fått flera exempel. Efter händelserna i Köln var det som att många män i Sverige helt plötsligt vaknat från ett kvinnosaksmöte med fröken Friman. Att försvara och förklara jämställdhet blev viktigare än annat. Här i Sverige trakasserar vi inte kvinnor sexuellt.
”In Sweden we have a system.”
För många kvinnor, men framför allt för kvinnorna som är systrar och döttrar till alla män som direkt generaliserades till våldtäktsmän, uppstod en omöjlig sits. Hur ska man kunna ha en meningsfull diskussion om ofrihet med människor som ständigt betraktar en som offer?
Jag vet inte om många riktigt förstår hur svårt det är att prata hederskultur i Sverige. Att ha en lärare som i bästa välmening tittar en allvarligt i ögonen och frågar privata frågor om familjen. Bara på grund av ens härkomst. Förnedringen.
Samtidigt som alla i klassen känner till den riktiga anledningen till varför samma klasskamrat alltid är den som måste tacka nej när det görs utflykter som inkluderar övernattning. Alla vet.
Men kan vi verkligen prata om detta på ett rimligt sätt i ett land där den stora debatten handlar om att vissa män är kulturellt betingade till att äga och våldta kvinnor? Att det ingår i deras kultur.
För anledningen till att hedersfrågan är så infekterad har inte bara att göra med om huruvida den är del av en universell könsmaktsordning eller om det finns en speciell hederskultur.
Nej, smärtan har även att göra med konfrontationen med den svenska självgodheten om jämställdhet. Kvinnor ska hantera stigmat med destruktiva sociala relationer i hemmet och samtidigt förhålla sig till en snedvriden bild av invandrarmannen.
”In Sweden we have a system.”
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.