Ute i Sverige brinner det från en ny energi
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-12-04
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När dysterheten och tappat sug dominerar kvarteren runt finans- och försäkringskvarteren i Stockholm sjuder det av ny kraft ute i Sverige. Rollerna är förbytta.
Det är den alternativa energin som tänder hopp.
Kakelugnsmakaren från den Kumlaslätt som nyligen toppreds av Ericssons kris berättar att nu vill alla som har kakelugnar få fyr på dem. Han monterar in Bergslagskaminer efter samma modell som togs fram på 1700-talet. För att inte tala om suget efter Husqvarnas vedspisar.
Elbolagens skenande energipriser, marschen ut ur olje- och kärnkraftsamhället gör gamla värmelösningar som nya.
En ny industriell nisch växer fram. När Göteborgs kommun delade ut sitt miljöpris gick det till två arkitekter och forskare som bygger hus helt utan energikällor. De får värme enbart av människornas kroppar.
Elbolagen håller med sin stöddiga prispolitik på att undergräva sin ställning. Hushållen vill inte fortsätta gödsla med miljardvinster när energialternativ kan halvera el- och värmeräkningarna.
Energisektorn är i dag den största tillväxtbranschen av alla. Vindkraftsindustri snurrar på med 30-procentiga ökningar varje år. Det är trist att den svenska industrin och regeringen inte tidigare insett detta.
Nu är det ofta danska, norska och tyska ägare till de företag som i Sverige tillverkar vindkraftsutrustningar. Det har Guldsmedshyttan i Bergslagen känt av. Bruket monterades under stål- och gjuterikrisen delvis ner. Men kunskapen att gjuta stora detaljer överlevde med de anställda som fick vara kvar.
I dag används gjuttekniken till att tillverka de stora behållare och nav där vindkraftens propellrar finns. Guldsmedshyttan nyanställer och bygger ut. Ägarna i Danmark satsar och gläds över att finnas i en tillväxtbransch tryggare än den havererade nya ekonomin.
Andra industrier har långsiktigt tryggat ägandet. Som Nibe. Där har den småländska sparsamheten och fliten skapat en energiindustri som tycks vara all time high för att tala ett språk som kvartalskapitalisterna runt Kungsträdgården ändå förstår.
Nibe var också på väg att glida ur landet. Men några anställda tekniker och utvecklare gick in och räddade det kvar. Nu är begrepp som outsourcing förbjudet vid fabriken i Markaryd. Här är förädlingsgraden hög och total.
Tur är det. Braskaminstillverkningen har enbart i år rusat upp med 60 procent. Jord- och bergvärmepumparna slits av otåliga konsumenter från lastkajen vid Nibe och de andra svenska tillverkarna.
Det är bara början på en industrisuccé. Enbart i Europa öppnar sig en marknad för värmepumpar på 65 miljarder kronor.
Såg aldrig Björn Rosengren eller andra näringslivsfantomer denna chans? Nu lär många av de energiexperter som fanns på näringsdepartementet ha utvandrat till Bryssel. I socialdemokraternas rådslag om den framtida tillväxten avhandlas energisystem på fem–sex rader.
Men ute i landet brinner den nya kraften och den alternativa energiindustri.