Sverige drabbas om England lämnar EU
Uppdaterad 2013-01-24 | Publicerad 2013-01-23
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är bara ett par år sedan samhällstopparna i Stockholm ägnade kafferasterna åt vadslagningen om när Grekland skulle tvingas lämna EU, eller i alla fall euron.
Anders Borg var generös med stalltips.
I dag är det Camerons löfte om en folkomröstning om Storbritanniens framtida medlemskap som diskuteras.
Camerons utspel var väntat. Han hade knappast haft något val. En förödande ekonomisk politik har kastat landet i djup kris, och förtroendet för regeringen rakt ner i avgrunden. Dessutom ifrågasätts han inom sitt eget parti av de konservativa kretsar som aldrig betraktat Storbritannien som en del av Europa.
Den brittiska premiärministern är i desperat behov av någon att skylla sitt misslyckande på. EU framstår uppenbarligen som den perfekta syndabocken.
Ett brittiskt EU-utträde skulle förändra det europeiska samarbetet dramatiskt, och det skulle påverka Sverige. I många frågor - om än inte alla - har länderna delat en skepsis mot de mest entusiastiska planerna på övernationella regleringar.
Men redan Camerons planer på att omförhandla villkoren för det brittiska medlemskapet kommer att växla in EU på ett nytt spår. Han pratar om en "flexibel" union, där principen inte är att "en storlek passar alla".
I klartext betyder det ett unionssamarbete i flera hastigheter, där det enda alla verkligen delar är en gemensam marknad. En mardröm för den som vill se ett socialt Europa, där också medborgarna i mindre länder kan göra sina röster hörda.
Det är långt ifrån säkert att Camerons taktik kommer att lyckas. Hans tal har redan fått kritik i Storbritannien. Oppositionen beskriver honom som svag och i händerna på extremisterna i sitt eget parti, och löftet om en folkomröstning om ett antal år lär inte dämpa kritiken mot dagens politiska misslyckande.
Men att vi nu kommer att diskutera Storbritanniens eventuella utträde ur EU är en påminnelse om hur sårbart samarbetet är.