Två procent av BNP lär inte räcka till försvaret
”Vill inte leva i skuggan av en stövel från Moskva”
Utanför konferenslokalen i Swedish Security Forum hänger stora bilder av Ukrainska kvinnor i fältuniform.
”Olha Bigar är plutonchef för en granatkastargrupp i 241:a brigaden. Före kriget var Olha advokat och bloggare” står det.
Olha ler mot kameran någonstans vid fronten i Ukraina.
”Dzvenyslava Rymar tjänstgör som sjukvårdare i den 47:e brigaden. Före kriget arbetade hon som arkitekt.”
Swedish Security Forum är en ganska ny säkerhetspolitisk arena, en somrig version av Folk och försvars årliga vinterkonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Organiserat av försvarsindustrin.
Årets möte dominerades av Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport Allvarstid som överlämnades till regeringen i måndags. Och riksdagens partier är i princip överens om analysen.
– Vi har att hantera ett nationalistiskt, imperialistiskt och rustat Ryssland, konstaterade beredningens ordförande Hans Wallmark (M).
– Ryssland går i neostalinistisk riktning. Vi vill inte leva i skuggan av en stövel från Moskva, sa Peter Hultqvist (S).
Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller med om själva analysen men motsätter sig Natomedlemskap. De efterlyste även en tydligare kritik av Turkiet. Miljöpartiets Emma Berginger tyckte texten påminde om en säkerhetspolitisk ”turistbroschyr” för Ankara.
När jag lyssnar på konferensen och läser rapporten så slås jag av två saker. Det första är hur vuxna försvarspolitikerna är jämfört med den vanliga inrikespolitikens intellektuella moras. Man har, på riktigt, lyssnat på varandra och kompromissat. Det är en enorm styrka för Sverige.
Det andra är att detta inte kommer att gå ihop ekonomiskt.
Försvarsberedningen tecknar en bild av ett Ryssland som under överskådlig tid utgör ett direkt hot mot vår och våra grannländers säkerhet. Ett Ryssland som knappast kan vinna i Ukraina men som sedan kommer att rusta upp igen.
Det är som om 1900-talets historia går igen mellan raderna. I första världskriget besegrades Tyskland och tvingades till en förödmjukande fred i Versailles. Det bidrog till de starka revanschistiska känslor som lade grunden till andra världskriget och som i sin tur ledde till det kalla kriget, Berlinmuren och terrorbalansen.
Vad kommer ett revanschistiskt Ryssland göra efter en förlust i Ukraina?
Första världskriget kallas ibland 1900-talets urkatastrof. Är vi där igen, 100 år senare?
Slutsatsen av Försvarsberedningens analys, om man drar ut trådarna in i framtiden, är att Natos mål om försvarsutgifter på två procent av BNP inte kommer att räcka. Inte i närheten. Inte om man menar allvar.
Redan idag finns olika sätt att räkna på vad två procent betyder. Med Natos metod kan man även räkna in moms, pensioner och vissa civila myndigheter, som kustbevakningen. I Sverige brukar vi mena två procent till det militära försvaret men inte heller det kan räcka.
Vid Natos toppmöte i Vilnius i juli kommer sannolikt Nato-målet om två procent ändras till ett ”golv, inte ett tak” på två procent. Flera länder ligger redan över.
Om vi blickar några år in i framtiden och räknar med att Sverige blir medlemmar i Nato snart så kommer vårt försvar att se annorlunda ut. I norra Norden kommer sannolikt Sveriges, Norges och Finlands arméstridskrafter att ha slagits ihop till en enhet. Över Östersjön kommer ett i princip gemensamt nordiskt flygvapen patrullera och på havet motsvarande marinstridskrafter.
Tillsammans med Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Polen.
Det kommer att kosta.
På kort sikt behöver vi göra vad vi kan för att Ukraina ska vinna kriget. Det är just nu vårt viktigaste nationella säkerhetsintresse.
Men världen av igår finns inte mer, ingen återvändo är möjlig till situationen före 24 februari 2022. Säg att vi har tio år på oss efter att Ryssland förlorat i Ukraina innan de har rustat upp igen, kanske femton. Det är för denna framtid vi behöver planera nu, öva nu och tyvärr betala för nu.
Stöveln i Moskva fortsätter att kasta sin skugga.
Läs chatten i efterhand
Denna chatt är stängd.
- Anders Lindberg21 juni 2023
Tack för dagens chatt
- 21 juni 2023
Finns det några analyser av oss och Nato om vad ett förlorat och förnedrat Ryssland kan tänkas göra och var?
MrSunbergDet är väl den analysen som börjar ta form men jag tror några ingångsvärden är:
Politiskt har inte Ryssland backat från ambitionen att återupprätta delar av sitt imperium och sitt inflytande över länder som Baltikum, Finland och östra Europa. Det långsiktiga målet om nationell återfödelse för Moskva ligger fast.
Militärt är Kreml beredda att ta mycket stora risker och förluster för att nå sitt mål. Riskaptiten är minst lika stor som vid den fullskaliga invasionen av Ukraina. Den enda strategin mot detta är militär avskräckning eftersom Ryssland saknar andra spärrar.
Ekonomiskt är Ryssland och ryska folket väldigt motståndskraftigt. Man har enorma resurser och den interna oppositionen är bokstavligen kväst.
Summa summarum: Ryssland måste besegras i Ukraina men vi kommer under överskådlig tid behöva räkna med att Ryssland är ett högst reellt hot mot Sverige och mot vårt sätt att leva.
Anders Lindberg - 21 juni 2023
"Chatta med Anders om Sveriges försvarskapacitet"
Varför bemöda sig vilket jag gjort sedan 2008 att försöka diskutera behovet av en mycket större satsning än de 2 % som politikerna försöker stoltsera med. Vilket jag skrev i ett inlägg kl 0815
jan_osterberg_sigtunaDet har många av oss gjort sedan Georgien, som jag antar att du syftar på.
Och tyvärr tror jag vi kommer att få fortsätta argumentera för det.
Politiken är långsam men just nu upplever jag att de allra flesta förstår precis vad som håller på att hända. Nu är nyckeln att få folk att hålla kvar blicken på bollen.
Anders Lindberg - 21 juni 2023
Godmorgon!
Jag tänker att eftersom riksdagen är överens om analysen, så borde den också kunna bli överens om hur många procent av BNP det kommer kosta.
Som du skrev, så finns det redan nu sätt att räkna ut vad som krävs utöver de 2 procenten.
Eller ligger den ev kostnaden för långt fram i framtiden i en alltför osäker utveckling för att kunna planeras?
GBJag frågade faktiskt flera av politikerna om det på konferensen. Men min tolkning är nog ganska krass: utan ett yttre tryck från opinionen så kommer det att bli väldigt svårt att få finansdepartementet (oavsett regering, detta är långsiktigt) att betala vad som faktiskt krävs.
Anders Lindberg - 21 juni 2023
Vi blir tvungna att,tillsammans med NATO,under oöverskådlig framtid vara beredda på ett Ryssland som ser sig hotat och ha rätt till imperialistiskt inflytande över sina grannländer. Det är ju inget som slutar med Putin.
GnutobiasVi vet inte heller vad som kommer efter Putin. Folk i debatten tror att det blir bättre.
Jag är inte säker, kan bli ännu värre.
Anders Lindberg