Leijonborgs stora svek

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Ett av de första beslut regeringen fattade sedan den tillträtt i höstas var att avskaffa det speciella statsbidraget till vuxenutbildningen. Bidraget styrde kommunerna för hårt, skrev finansministern.

Beslutet innebar att 600 miljoner kronor flyttades från vuxenutbildningen till det allmänna kommunala bidraget. I ett slag försvann resurser motsvarande 20?000 platser från vuxenutbildningen. Signalen kan knappast misstolkas. Utbildning för vuxna prio­riteras inte längre.

Omfördelning

Ska den som misslyckats i ungdomsskolan, eller som måste växla spår mitt i livet, få utbildning är det upp till de kommunala politikerna. Vuxenutbildningen ska konkurrera med äldre- och barnomsorg och med ungdomsskolan.

Avskaffandet av det riktade statsbidraget innebar dessutom en omfördelning. Kommuner som, på grund av till exempel många kortutbildade medborgare eller stor invandring, behövt mer av vuxenutbildning förlorar. Kommuner med ett bättre utgångsläge får i stället mer av statsbidragen.

Nu syns effekterna ute i kommunerna, och det är inte bara studerande och kommunalpolitiker som reagerar.

Nyligen startade Lärarnas riksförbund ett upprop mot nedrustningen av vuxenutbildningen. Under parollen ”Sänk inte Komvux” kräver förbundet att sparbetinget dras tillbaka och att de öronmärkta statsbidragen blir kvar.

Föredöme

Argumenten är utan tvekan överväldigande. Svensk vuxenutbildning har, inte minst genom satsningen på kunskapslyftet, utvecklats till ett internationellt föredöme. Utbildningsanordnare och kommuner har samlat på sig erfarenhet och kompetens, buren inte minst av de lärare som nu protesterar.

Mycket av detta hotas nu.

På ett individuellt plan innebär vuxenutbildning en unik möjlighet till utveckling. I praktiken blir den ofta dörren till ett helt nytt liv.

För samhället är vuxnas möjligheter att studera nyckeln till långsiktig tillväxt. När flexibilitet, förmåga till förändring och utveckling ständigt lyfts fram som vägarna till ett samhälles framgång måste individerna ges chansen att växa.

Det handlar om att fylla parollen om ett livslångt lärande med innehåll.

Ansvar att lyssna

I den skolpolitiska debatten har Lars Leijonborg (fp) och Jan Björklund (fp) ofta lutat sig mot lärarkåren, inte sällan just Lärarnas riksförbund. Därför borde utbildningsdepartementets ministrar ha ett speciellt ansvar att lyssna när nu just dessa varnar för konsekvenserna av den förda politiken.

Framtiden för vuxenutbildningen är en fråga om folkpartiets trovärdighet.

IP