Jan Björklund stänger dörrar
21 augusti 2012 Yrkesutbildning
Kanske är det en eftertänksamhetens kranka blekhet som sprider sig över regeringskvarteren.
I somras erkände näringsminister Annie Lööf (C) att den a-kassa regeringen skapat är dålig och orättvis. Och i helgen höll tunnelbanemotståndaren Fredrik Reinfeldt ett tal där han försiktigt luftade idéer om att staten kan stödja en utbyggnad av just tunnelbanan.
Nya tider? Kanske, men inte på utbildningsdepartementet. När det kommer till skolpolitiken ursäktas ingenting. I går bjöd utbildningsminister Björklund in till presskonferens för att prata om en av sina mest misslyckande reformer: yrkesprogrammen.
Alla ska inte lära sig allt
Genom hela Jan Björklunds gärning som skolpolitiker löper en röd tråd. Skolan måste tillåtas att sortera sina elever. Alla ungar kan inte lära sig allt, och alla ungar ska inte lära sig allt.
Det är därför de som väljer att studera på yrkesinriktade gymnasieprogram i dag slipper lära sig alldeles för avancerad engelska, matematik eller svenska.
När utbildningsministern presenterade reformen gjorde han det genom att påstå att man nu prioriterade de utbildningar som direkt riktade sig mot arbetsmarknaden.
Så blev det inte. Yrkesprogrammen tappar elever över hela landet. Bara 31,5 procent av gymnasieeleverna väljer i dag att läsa en yrkesutbildning.
Landets unga väljer alltså bort utbildningar som ger jobb. Industrin har problem med att hitta anställda samtidigt som gymnasieelever flyr industritekniska programmet.
Var femte väljer samhälle
Den stora vinnaren bland gymnasieprogrammen är i stället samhällsprogrammet. Där går i dag var femte svensk elev.
Det är logiskt. Många vill ha en bra utbildning med möjligheter att gå vidare och utvecklas – men nästan hälften av eleverna på samhällsvetenskapliga programmet läser inte vidare. Att göra ett gymnasieval som ”håller alla dörrar öppna” blir för många ett val som i stället stänger dörrar.
Bara fyra procent av de svenska gymnasieeleverna läser i dag vård- och omvårdnadsprogrammet, och det samtidigt som SCB varnar för att det om 20 år kommer att saknas 130 000 omvårdnadsutbildade. Och redan år 2023 kommer det att saknas runt 5 000 sjuksköterskor.
Blundar för fakta
Det är i ljuset av detta Jan Björklund nu ger Skolverket i uppdrag att utreda hur fler unga ska lockas till vård- och omsorgsprogrammet.
– Situationen är ohållbar, enligt utbildningsminister Björklund.
Men sin egen del i situationen vägrar han se. I sådana fall hade han redan nu kunnat föreslå det självklara: en gymnasieutbildning som inte stänger dörrar.