Våldet i Turkiet måste få ett slut

Turkiet måste sluta kränka kurdernas rättigheter

Premiärminister Erdogan. Turkiet har ett val. Vill de bli en del av Europa måste de respektera mänskliga rättigheter.

I morgon kommer den tidigare sydafrikanska ärkebiskopen Desmond Tutu att ta initiativ till en ny fredsprocess mellan Turkiet och landets kurdiska minoritet.

Bakom initiativet står, enligt ett pressmeddelande, flera före detta stats- och regeringschefer från USA, Europa och Asien, inklusive Östtimor och Tibet.

Det är nu två veckor sedan en omfattande kurdisk hungerstrejk, med omkring 700 deltagare i turkiska fängelser, avslutades. De hungerstrejkande krävde bland annat att få tala sitt eget språk i domstolarna och att terrorstämplade PKK:s ledare Abdullah Öcalan skulle få träffa sina advokater.

Hungerstrejken avblåstes på uppmaning av Öcalan efter att han fått träffa sin bror i fängelset. Men orsaken till hungerstrejken är långt ifrån undanröjd.

Turkiet leds av det moderat islamistiska partiet AKP som 2002 vann en jordskredsseger. De har sedan dess blivit omvalda 2007 och 2011. Partiet har närmat sig Europa och väst och vill att Turkiet ska bli medlemmar i EU.

I början väckte AKP:s politik stora förhoppningar om en modernisering av Turkiet och en ökad respekt för mänskliga rättigheter. Men på senare år har flera av förhoppningarna kommit på skam.

Turkiet hör hemma i Europa. De är välkomna som medlemmar i EU. Men om det någonsin ska bli verklighet måste de börja respektera mänskliga rättigheter.

Från 2009 har Turkiet inlett massarresteringar av kurder. Det handlar om fackliga aktivister, lokalpolitiker, parlamentariker, advokater och journalister. Många av dem deltog i den nyss avslutade hungerstrejken.

Turkiet har i dag fler journalister fängslade än något annat land. Brottsanklagelserna bottnar i att de arbetat för kurdernas rättigheter eller stött PKK.

Samtidigt pågår en form av lågintensivt inbördeskrig mellan PKK och den turkiska militären. I delar av sydöstra Turkiet råder i praktiken krigstillstånd och PKK har även anklagats för terrorattacker i de större städerna.

Fram till sommaren 2011 pågick en fredsprocess i Oslo mellan företrädare för den turkiska regeringen och PKK. Men förhandlingarna föll samman och sedan dess har våldet eskalerat.

Det är den fredsprocessen Desmod Tutu och de andra tidigare världsledarna vill återuppta. Det är ett välkommet initiativ.

Till skillnad från exempelvis palestiniernas rättigheter har den kurdiska frågan ofta hamnat i mediaskugga. Även i Sverige.

Det är dags att den tas på betydligt större allvar.

Följ ämnen i artikeln