Det blir allianspolitik för arbetslöshet – inte jobb

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-10-24

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kritiken mot regeringen Reinfeldts försämringar och nedskärningar i a-kassan håller på att nå stormstyrka. Stormen har bara börjat. När nedskärningarna av arbetsmarknadspolitiken och Ams slår igenom efter årsskiftet, då tiotusentals fler blir öppet arbetslösa och ska leva på de nya lägre ersättningarna, är det dags för nästa kritikvåg.

50?000–60?000 platser i olika Amsåtgärder ska skäras bort när regeringen ska spara runt 10 miljarder på Amspolitiken. Anslagen dras ner till 62,6 miljarder 2007.

Regeringen gick till val på löftet att driva en jobbpolitik, utanförskapet skulle brytas med en rivstart. Det kommer att misslyckas.

Av jobbåtgärderna återstår i stort bara 10?000 nystartsjobb som införs 2007, det vill säga sänkt arbetsgivaravgift för dem som varit arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionerade länge.

Regeringen börjar i fel ände, nedskärningar först, jobb sen. För alla de tiotusental som blir öppet arbetslösa finns inga nya tiotusentals jobb att gå till. De arbetslösa får i stället leva på sänkt a-kassa, så småningom socialbidrag. Det är en cynisk och orättvis politik.

Ams ska i praktiken halveras och arbetsförmedlingarna inrikta sitt arbete på att matcha arbetslösa och jobb. Det är inte fel att fokusera på matchning av jobb, särskilt inte i en tid när jobben nu ökar. Men regeringen kommer snart att upptäcka att jobben och de arbetslösa ofta passar dåligt. Därför behöver de arbetslösa rustas, få kvalificerad utbildning, kompetensutveckling och omställningsförmåga, inte skickas ut i öppen arbetslöshet.

En aktiv arbetsmarknadspolitik är en svensk innovation som väckt beundran och intresse i världen. Den har två uppgifter. Den ska dels matcha jobb och arbetslösa och stödja konjunkturpolitiken, dels svara mot behoven av strukturella förändringar.

Historiskt har arbetsmarknadsutbildningen varit central i svensk Amspolitik, men efter 90-talskrisen har den förfallit. De yrkesinriktade utbildningarna har till exempel minskat från 60 till 42 procent under 2000-talet.

– En aktiv arbetsmarknadspolitik ska bygga humankapital och rusta individen för arbetsmarknaden, för att bli ”anställningsbar”. Det handlar om individualiserade insatser, behovsträning, utbildning och praktik. Under senare år har det skett en förskjutning från sådana kvalitativa åtgärder till en aktiveringspolitik med fokus på social disciplin och kontroll av de arbetslösa, sa LO-ekonomen Lena Westerlund nyligen på ett seminarium hos Arbetarrörelsens Tankesmedja.

EU, inte minst Danmark, har tydligt gått i den riktningen. Där sjunker utbildningsinsatserna. De är den sista insatsen i åtgärdsprogram med fokus på kontroll, korta kurser, jobb- och ansökningsträning. Med andra ord den typ av arbetsmarknadspolitik som så uppenbart misslyckats här hemma under 2000-talet.

När regeringen nu halverar Amspolitiken bör den tänka sig för. Matchning är viktigt men det finns inga genvägar till full sysselsättning.

Att rusta de arbetslösa och satsa på att bygga mänskligt kapital är nödvändigt för att arbetslösa och jobb ska matcha på en modern arbetsmarknad.

Lena Askling

Följ ämnen i artikeln