Sverige har inte råd med bostadsbubblan
7 OKTOBER 2015. Bostäder
I Högdalen i södra Stockholm byggs just nu 450 nya bostadsrätter. Men från byggbolagets sida har man redan tackat nej till 10 procent av de som vill köpa bostad, berättar lokaltidningen Tidningen Årsta/Enskede.
Varför?
Man misstänker rena spekulationsköp, att människor köper en lägenhet innan den byggts för att sedan – när den står färdigbyggd – snabbt sälja den vidare och göra sig en hacka.
Bara det senaste året har priserna på bostadsrätter i huvudstaden stigit med 16 procent och enligt byggbolag och mäklare tidningen pratat med blir spekulationer av den här typen allt vanligare.
Det illustrerar dessutom exakt hur sjuk vår bostadsmarknad blivit.
I går varnade statliga Konjunkturinstitutet för att Sverige är på väg mot en bostadskrasch. Bostadspriserna skenar och ökar med mellan 10 och 15 procent varje år.
I snitt kostar en lägenhet i dag dubbelt så mycket som den gjorde för tio år sedan.
Det kommer att göra ont
Det svenska skuldberget växer och totalt har de svenska hushållen bolån på över 2 500 miljarder kronor.
När det smäller – vilket KI alltså varnar för – kommer det göra ont. Konsumtionen kommer att minska, arbetslösheten kommer att öka och svensk ekonomi kastas in i en lågkonjunktur.
För att begränsa risken för att bostadspriserna faller kraftigt krävs att utbudet av bostäder ökar och att skattelättnader – som ränteavdraget – trappas ned.
Ränteavdraget innebär att den som lånat till sin bostad får dra av 30 procent av räntan på skatten. En sorts bidrag för den som tar stora lån, så att säga.
I dag kostar avdraget – som enligt SCB mest gynnar de rikaste – statskassan över 20 miljarder kronor, men om räntorna börjar ticka uppåt kommer den kostnaden att stiga kraftigt.
Internationella valutafonden, IMF, och EU-kommissionen har uppmanat Sverige att göra något åt avdraget eftersom det annars kommer att leda till en krasch, förr eller senare.
Sent ska syndaren vakna
Tidningen Dagens Industri skrev i förra veckan att ingen av landets senaste fem finansministrar – Göran Persson, Erik Åsbrink, Bo Ringholm, Pär Nuder eller Anders Borg – i dag kan försvara ränteavdraget. Tre av dem vill se det avskaffat eller rejält avtrappat.
Sent ska syndaren vakna, men från dem som kan avgöra frågan vill man inte ta i den.
Dagens finansminister Magdalena Andersson (S) och skuggfinansminister Ulf Kristersson (M) vågar inte stöta sig med de medelklassväljare som lärt sig att älska ränteavdragen.
Det håller inte. Ett blocköverskridande samarbete där man kommer överens om hur man kan fasa ut ränteavdragen och där man gemensamt bär väljarnas vrede måste till.
Till slut har Sverige inte råd att låta ränteavdragen vara orörda.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.