Ett iskallt Sverige

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I ett teknokratiskt samhällsklimat ryms inte etiska reflektioner eller värdefrågor. Alla lyder order.

Iskylan håller Sverige i sitt grepp. I helgen pulsade jag i snön längs Mälaren och såg skridskoåkarna ute på isen. Termometern visade -15 grader. Brrrrrr!

Också politiken präglas av permafrost. Samhällsklimatet blir allt kallare och beslutsfattarna talar med en sån teknokratisk distans att orden fryser till is.

”Människor kommer alltid i kläm vid stora samhällsförändringar”, säger statsminister Reinfeldt i ett försök att förklara de sjukas och arbetslösas svåra situation.

”Tydligare kan hon inte säga att hon inte är särskilt intresserad av att få möjlighet att försörja sig själv och sina barn”, skriver Moderaternas företrädare i riksdagens socialförsäkringsutskott om den utförsäkrade kvinnan Alexandra Johansson.

Alexandra hade beskrivit sin känsla av total vanmakt i en debattartikel i Aftonbladet. Helena Rivière och Gunnar Axén svarade i raljanta ordalag och slog fast att det är moraliskt rätt att få människor i arbete om de har arbetsförmåga. ”Det tror vi till och med Alexandra kommer att hålla med om en vacker dag”, avslutade M-riksdagsledamöterna.

Gång på gång betraktas de sjuka och arbetslösa som presumtiva fuskare, som bara VILL leva på bidrag och inte VILL göra rätt för sig. Bristen på empati är skrämmande tydlig.

Beslutsfattarnas iskalla hållning smittar av sig på statstjänstemännen. Aftonbladet har skrivit om Försäkringskassans tillämpning av de nya reglerna för utförsäkrade.

De som är för sjuka för att jobba eller delta i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion kan ansöka om så kallad ”sjukpenning i vissa fall”. Men reglerna är extremt hårda.

I Försäkringskassans handledning för hur de nya reglerna ska tolkas beskrivs fejkade exempel. En man, kallad Aram, har så svåra ryggsmärtor att han varken kan stå eller sitta längre stunder. Försäkringskassan bedömer att han är för sjuk för att delta i Arbetsförmedlingens program. Ändå bör han inte få förlängd sjukpenning eftersom ”han inte ligger på sjukhus eller får omfattande vård i hemmet, att han inte har en avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och han löper ingen risk att bli allvarligt försämrad i sin sjukdom.”

Avslag får också exemplet Erika som brutit båda benen och en arm i en cykelolycka. Liksom Murat som efter flera halsoperationer måste sondmatas och får vård i hemmet varje dag.

I inget av dessa fall tänker Försäkringskassan se till att personen i fråga kan få förlängd sjukförsäkring. Nej, allt går nu ut på att slussa över de sjuka till Arbetsförmedlingen.

Vad skapar det för myndighetskultur? Samhällsinstitutioner som tidigare haft som idé att ge trygghet för människor vars liv förändrats på grund av sjukdom eller arbetslöshet blir nu ett slags jägare med uppdrag att jaga ut människor, ut från trygghetssystemen.

Än så länge talas det inte om licensjakt på sjuka. Men det är väl bara en tidsfråga.

I PC Jersilds roman Grisjakten organiserar staten jakten på grisar på Gotland. Planeringen är omfattande. Byråkratin följer förordningen noggrant. Ingen ställer frågan varför alla grisar på Gotland ska dödas.

I ett teknokratiskt samhällsklimat ryms inte etiska reflexioner eller värdefrågor. Alla lyder order.

”Vid stora samhällsförändringar kommer människor i kläm”, säger statsministern.

Iskallt.