Borgs bostadspolitik inte ens friggebodar
5 MARS BOSTADSBRISTEN
Sverige växer så det knakar. Vi var åtta miljoner invånare i flera decennier.
Sedan plötsligt var vi nio miljoner och nu närmare tio.
Förra året växte befolkningen i alla län, utom ett. Snabbast växte den i Stockholm. Befolkningen i länet ökade med 35 000 personer förra året. Det är inte
underligt att trängseln i tunnelbana och bussar är värre än någonsin.
Men det största problemet är bostadsbristen. Samma år blev 7 000 nya lägenheter eller småhus färdiga. Gapet mellan folkmängd och antalet bostäder blir allt större.
Överhettad marknad
Resultatet är ständigt stigande bostadspriser.
Den förra borgerliga regeringen avskaffade den sociala bostadspolitiken i början på 90-talet. Nu ser vi resultatet. Bostadsbristen har ökat. Det som byggts är nästan uteslutande bostadsrätter. Allt fler hyresrätter har dessutom omvandlats. De som flyttar till Stockholm måste köpa ett boende på en allt mer överhettad marknad eller nöja sig med dyra och osäkra andrahandskontrakt.
Att allt fler måste köpa sitt boende har ökat skuldberget och skrämt upp Riksbanken. Genom en högre ränta, än vad som annars hade krävts, försöker de hålla tillbaka prisökningarna för att undvika en krasch på bostadsmarknaden.
En bostadspolitisk reform
Regeringen är fast i ett skruvstäd. Försöker de stimulera ekonomin genom att ge hushållen mer pengar leder det till att bostadspriserna stiger ännu mer, eftersom behovet av bättre bostäder är skriande.
Vad är då regeringens svar på detta?
Efter snart åtta år i regeringsställning har de en
bostadspolitisk reform på agendan. Större friggebodar. Ja, du läste rätt. Det är regeringens
bostadspolitiska flaggskepp.
Tidigare nämnde Borg också skattesänkningar för hyresfastigheter. Förslaget verkar nu ha hamnat i malpåse. Kvar finns friggebodarna.
Sågas brutalt
Anders Borg säger i en kommentar
att ”man kan bygga upp till 25 kvadratmeter, tillåta dusch och badrum. Det
är en jätteförändring som kan ge Attefallhus på många platser i Sverige. Man kan tänka sig att vi har upp till 15 000 nya hus den vägen. Det är en väldigt bra avreglering som kan vara på plats redan 1 juli.”
Problemet är att regeringens enda
lösning har fått storstryk av lagrådet. I en juridisk granskning av förslaget sågas det brutalt.
Lagrådet påpekar att beredningsprocessen varit urusel, att husen kan minska trafiksäkerheten genom farliga placeringar. Grannarna får dessutom
inte längre någon möjlighet att överklaga grannarnas bygglov i domstol, hur mycket det än påverkar deras eget boende.
Av regeringens bostadspolitik verkar det inte ens bli en tummetott.